Gick just till affären, från kontoret, en promenad på några minuter, egentligen bara tvärsöver en gigantisk rondell. I rondellen ligger bland annat en kyrka och en moské, mitt emot varandra. På kyrkmuren står det skrivet ”Proletärer i alla länder förena er”, bokstäverna är gamla, minst 20-25 år, men verkar ha bitit sig fast i muren. Mitt emellan kyrkan och moskén ligger biblioteket. På dess vägg finns en målning (från samma tid som muren) föreställande uppsträckta händer där en av händerna håller ett gevär, en anna en bok och en tredje en hacka.

Jag antar att historien är närvarande, på ett eller annat sätt, över allt i världen, i Sverige har vi statyer av kungar till häst. Men när man kommer lite utifrån, från en annan historieskrivning (men samma historia) ser man saker med lite andra ögon och jag funderar på om samtidshistorian ändå inte är lite mer närvarande här än vad den är i Sverige.

(Ovan: Vägg från Maputos hamn: ”Leve marxism leninismen”, ännu ett av många exempel på den historiska närvaron.)