Som om det inte vore nog förvirrande att befinna sig på en plats i livet blir det alltid lite snurrigt när man förflyttar sig. Det är många intryck, både i Sverige och i Mocambique. I Göteborg härom dagen demonstrerade Hamas med sympatisörer mot Israels ockupation och attacker. I dagens tidning här i Mocambique läser jag att tio personer dött bara sedan slutet av december 2008 på grund av regnen. Tänker att världen inte bara snurrar men att den även på så otroligt många sätt är en helt sjuk plats.

En vän berättade i dag för mig att han blivit utsatt för en ”marido espirtual” (”andlig make”); att han gift sig med en kvinna som sedan långt tidigare, i en lång och komplicerad historia, blivit gift med en ”andemake”. Denne andlige make utövade sedan sin makt mot den verklige maken som för en tid sedan var med om en svår bilolycka. Han berättar för mig att han fått höra att det var den andlige maken som utsatte honom för olyckan.

Efter detta samtalsämne fortsatte vi att prata om det kollektiva dåliga självförtroende som ibland tycks prägla diskussioner här, vare sig det gäller den nationella politiken eller relationer. Många gånger hör man exempelvis att ”Våra politiker här i Mocambique…” och så en radda negativa saker. Som om det bara vore Mocambiques, eller Södra Afrikas, politiker som inte lyckas föra den politik som folk vill… Detta är något som jag tänker återkomma till här på bloggen; om självbilder, bilder av andra och kollektivt självförtroende.

Nu är det dags att stänga av för dagen/natten för att sova ett par timmar innan jag ska åka till flygplatsen för att ta flyget till Lichinga.

Det är väldigt fint att vara tillbaka – det är varmt, ljust och pratsamt!