Igår kväll var jag på restaurangen på hotellet här i Lichinga tillsammans med två vänner. Vi kom till restaurangen nästan utsvultna och knaprade snabbt i oss jordnötterna som ställdes fram på ett litet fat tillsammans med drickorna. Vi bad att få ännu ett fat (man vet aldrig hur länge (många timmar) maten kan dröja). Kyparen sa till oss att det kunde vi inte få för vi hade redan fått vår ranson. Vi sa att vi kunde betala för att få extra nötter men det gick inte heller, nötterna var nämligen inte till salu.

Det är inte sällan sådana saker händer här. Om det inte finns socker på ett café kan man ibland inte beställa en kopp te, eftersom te måste drickas med socker.

För ett tag sedan lunchade jag med  en vän på en ”baraca” (enkel restaurang). Han beställde kyckling och och cima (typ ”majspasta”, äts som ris), de hade ingen rätt utan kött så jag beställde bara cima med tomatsås. Vi fick massvis med mat, vi åt och sedan kom notan men min mat fanns inte där. Vi frågade om de kanske hade missat den? Kyparen svarade att man inte kan ta betalt för att någon äter cima med tomatsås, det är ingen maträtt.

Det gäller att hänga med i svängarna vad som kan säljas och köpas…