Idag har jag kollat på lägenheter i Maputo. Det är helt sjukt måste jag säga, på flera sätt. Husen är sjuka av vattenskador och mögel och ganska många år av ”husmisshandel”. I höghusen ägs varje lägenhet av olika personer, tanken är att det ska finnas som en bostadsrättsförening vilket i praktiken inte fungerar. Så vad som händer på utsidan, i stommen, i rören är det ingen som bryr sig om.

Sjukt för att priserna på lägenheter är minst sagt helt åt skogen – det är en rövarmarknad som inte har något att göra med vanliga människors inkomstnivåer – när priserna diskuteras är det som att man går in i en fantasivärld. En marknad som trissats upp av FN-organ, ambassader och internationella organisationer. Jag var bland annat och kollade på en hutlöst dyr lägenhet på Vladimir Lenins gata i ett hus som, om det vi lärde oss i betongbyggnadskursen stämmer, borde rasa vilken minut som helst. Vatten droppar ur grönmögliga bärande pelarna. Hur sjukt är det – på Lenins gata till råga på allt…