I helgen var jag och min kollega Alessandra inbjudna till en annan kollegas brors förlovningsceremoni.
Kalaset hölls i ett av Kabuls många ”bröllopspalats” som med sina blinkande neonlampor och gigantiska glasfasader för tankarna till Las Vegas. Salarna inne i palatsen är delade på mitten – en sida för kvinnorna och en för männen. Denna beskrivning handlar således om ena sidan av skynket – vad som pågick på den andra har jag bara begränsad (men ändå lite) information om.
Kvinnorna hade bättre koll på männen än vice versa. Varje del av salen var utrustad med kameramän (ja, män även på kvinnosidan eftersom kamerakvinnsen inte dök upp, vilket jag tror kan ha varit en vit lögn från kameramännen som verkade glada över att få vara på kvinnosidan) som filmade spektaklets alla olika vinklar. Delar av filmningen från männens sida visades liv på stora skärmar på kvinnosidan. Vice versa, alltså filmvisning från kvinnosidan på manssidan, förekom inte.
Det var drygt 700 gäster vilket gjorde det till en (relativt) liten tillställning. Det var en speciell känsla att sitta med 350 kvinnor i fantastiska håruppsättningar och enastående klänningar. Det var första gången jag på offentlig plats i Afghanistan såg kvinnor utan sjal över huvudet, i bara armar, kvinnor som ammade och kvinnor som dansade. Just dansen, där kvinnorna utmanade varandra, var en av kvällens höjdpunkter.
Maten bestod av, i tur och ordning: Samosa, läsk, nötter, juice, glass, majssoppa, huvudrätt, te och tårta. Vi var emellertid tvungna att gå innan tårtan och tet (att gå innan te ses inte med blida ögon här) eftersom detta serverades strax före midnatt och våra chaufförer slutar jobba klockan 12.
Det var mycket som hände under kvällen och det var inte helt lätt att hänga med i de olika förhandlingarna, när vem skulle dansa, när bruden kom ensam och när brudparet visade upp sig tillsammans i olika omgångar och när det kom små godisar som ett tecken på att både bruden och brudgummen hade accepterat etc. Jag blev exempelvis ganska förvånad när en av bröderna till brudgummen kom indansande med en gigantiskt lysande blomsterbukett på huvudet mellan majssoppan och huvudrätten.
Tillställningen var å ena sidan väldigt elegant på många sätt, inte minst kläderna. Samtidigt kördes juicepaketen ut i kundvagnar (dock väldigt praktiskt om man vill ha ut juice till 700 personer på några minuter).
Det var som sagt delade sidor mellan män och kvinnor men bröderna i de respektive familjerna tillbringade nog mer tid på kvinnosidan, även dansandes (blandad dans är en känslig fråga). Det verkade även som om ganska många av männen gjorde sig ärenden till kvinnosidan för det var ett ganska flitigt smygande i draperiet. Och allt detta under en och en halv gigantisk kristallkrona (den andra halvan hängde över manssidan). En lika rolig som intressant kväll.