I morgon tänkte jag samla ihop några tankar om korruption och försöka koppla det till biståndsminister Gunilla Carlssons strategi om det öppna (och framförallt moderna) biståndet, som hon själv kallar ”Bistånd 2.0”. Biståendet kan enligt Gunilla Carlsson ses ur två perspektiv; dels ur den svenske skattebetalarens som i snitt arbetar 24 minuter per vecka för det svenska biståndet, dels ur den fattiga personens för vilken biståndet ska göra nytta. Båda ska veta att pengarna kom rätt. (Intressant att 24 minuter kommer först…)

Hur som helst, idag blir det några smakprov från den angolanska korruptiondebatten – även detta i bilder! (Hämtade från http://www.netangola.com/mankiko/cartoongole.asp, tackar Diário de um sociólogo för bildtipset!)

Bild 1: -Men för Guds skull! Lämna mig i fred! Om korruption finns i hela världen – varför följer ni inte världens exempel!?
Bild 2: -Men hur? Spenderar ni pengar utan att redovisa?
-Vad då för redovisning? Summan eller ansvaret för det?
Bild 3: -Får jag? Pekar på ett kassaskåp med texten ”Oljeintäkter, obehöriga äga ej tillträde till denna sektion”