Segerfeldts magiska hand

Häromdagen publicerade biståndskritikern Fredrik Segerfeldt (Timbro) en artikel på Newsmill med titeln ”Ersätt bistånd med migration och handel”. En titel som har lika mycket sans i sig som att exempelvis säga ”Ersätt svensk grundskola med migration och handel”.

Varför är det så frestande för biståndskritiker att föreslå att grundläggande rättigheter och samhällsservice i fattiga länder (helst de allra fattigaste) kan bytas ut mot något helt annat? I Sverige föreslår vi väl aldrig att vi skulle kunna ersätta skola eller sjukvård med investeringar i en helt annan sektor?

Segerfeldt menar att det nuvarande biståndet är en skandal utan några som helst bevis på positiva resultat. I en färsk rapport från Timbro föreslår han att vi ska sätta till en utredning av det svenska biståndet (jag har tidigare frågat mig här på bloggen om det finns någon verksamhet som är så utvärderad som just biståndet?). Segerfeldt och Timbro hjälper till och med till att ta fram direktiven för vilka områden som rapporten ska komma fram till att vi ska arbeta inom.

Det verkar lite underligt att redan innan utredningen är gjord fastslå att den i princip ska föreslå att vi ska ersätta  bistånd med och migration och handel? Kanske är det då inte så nödvändigt med en utredning utan vi kan med Timbros hjälp och specialkunskaper (inte minst praktiska erfarenheter från utvecklingsländer och konkret biståndsverksamhet) gå direkt på rekommendationerna att satsa på marknadsekonomi, enkom. Segerfeldt är ju dessutom väldigt bekymrad över summorna som läggs på bistånd och utredningar är ju som bekant dyra historier – så skippa den helt!

Ett par funderingar kring denna tro på handel och privata sektorn som den mest effektiva sektorn att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor, kopplade till det som Segerfeldt pratar sig varm om: evidensbaserade metoder (som också nämns i hans artikel på Newsmill).

Varifrån hämtar han dessa evidens att handel per automatik leder till fattigdomsminskning i länder där utbildningsnivån är extremt låg (i många biståndsländer kan inte hälften av befolkningarna läsa eller skriva, ännu mindre andel kvinnor), där skattesystem (för företag och individer) är svaga eller i vissa fall obefintliga vilket minimerar handelns bidrag till en skattefinansierad välfärd, där minimilönerna hålls så låga (till stor del på grund av internationella påtryckningar) så att en minimilön inte lyfter en familj ur absolut fattigdom, där statens kapacitet att följa upp lagar är så svag att överträdelser mot lagar som är centrala i investering och handel (så som de om skatter, miljö, arbete och mark) är mer en regel än ett undantag, för att nämna några strukturella faktorer?

Moçambique är ett exempel på ett land som uppvisar en imponerande ekonomisk tillväxt och har så gjort under ett antal år. Fattigdomsminskningen är emellertid inte lika imponerande utan har snarare helt stagnerat de senaste åren. Skillnaden mellan rika och fattiga ökar och de allra fattigaste kommer allt längre ifrån fattigdomslinjen, det vill säga att fattigdomen blir allt djupare. Detta ekonomisk tillväxt, marknadsekonomi och storskaliga investeringar till trots.

Det är inte bara på makronivå som vi kan konstatera att utvecklingen inte går åt samma håll som den ekonomiska tillväxten. I vårt praktiska arbete i Moçambique ser vi varje dag de negativa konsekvenserna av storskaliga investeringar, bland annat inom skogsbruk, och hur lokalbefolkningen på de platser där investeringarna genomförs tydligt säger att de hellre skulle slänga ut företagen än att ha det som det är nu (detta arbetstillfällen till trots). Det är tydligt för befolkningen vad de förlorar (exempelvis mark och investerad tid i det egna jordbruket vilket bidrar till risk för matosäkerhet) men mycket otydligt vad de vinner.

Det skulle därför vara spännande att se de bevis som Timbro har för att handel, utan stärkande av grundläggande samhällsstrukturer och –service, med en magisk hand kommer förbättra fattiga människors levnadsvillkor.

Annonser

8 thoughts on “Segerfeldts magiska hand

    • Hej Fredrik! Min kritik mot din artikel på Newsmill riktar sig ju emellertid inte enbart mot rubriken. Ska läsa rapporten och återkommer med kommentar därefter.

  1. Om du inte orkar läsa hela rapporten klipper jag in avsnittet om handel här nedan, så kan du ser hur väl det stämmer överens med din beskrivning ovan:

    Det har länge pågått en omfattande internationell diskussion, såväl vetenskapligt som politiskt, om den internationella handelns betydelse för utveckling i fattiga länder. Resultatet är att den internationella ekonomiska integrationen, med handel av varor och tjänster som främsta beståndsdel, har spelat en avgörande roll när det gäller de stora framsteg som utvecklingen i världen genomgått de senaste decennierna.

    Vidare är det tydligt att det finns vinster för världsekonomin att göra av ytterligare liberaliseringar av den internationella handeln. De mest tillförlitliga beräkningarna pekar på att en fullt genomförd Doharunda (den förhandlingsomgång som pågår inom ramen för Världshandelsorganisationen, WTO) skulle öka den globala BNP:n med omkring 300 miljarder dollar.

    Regeringen vill dock varna för en allt för förenklad syn på den internationella handelns möjligheter att lösa globala utvecklingsproblem, av flera skäl.

    Dels visar forskning att de utvecklingsländer som skulle bli de stora vinnarna på friare internationell handel är länder som redan utvecklas, exempelvis Kina, Indien och Brasilien. I de allra fattigaste länderna, de som Oxfordprofessorn Paul Collier kallar bottenmiljarden, skulle vinsterna vara mycket små.

    En annan invändning är att många av världens fattigaste länder i olika utsträckning redan har fri tillgång till de europeiska och amerikanska marknaderna (inom ramen för Everything but Arms-initiativet när det gäller EU och inom ramen för African Growth and Opportunity Act när det gäller USA).

    En tredje anledning att inte överbetona den internationella handeln som svenskt utvecklingsverktyg är att det inte är något politikområde som Sveriges riksdag kan besluta om. Det är en kompetens som ligger hos den Europeiska unionen.

    Givet dessa förbehåll ska kommittén redogöra för vilka verktyg och medel Sverige har för att bidra till att den europeiska och globala handelspolitiken får ett mer betydande utvecklingsperspektiv.

  2. Marknadsekonomins teori har för längesedan bevisats inte fungera. Inte var det liberalismen som hjälpte mina välutbildade vänner mm i Moçambique att ta sig ur absolut fattigdom, snarare tvärtom tillsammans med stark vilja och svenskt bistånd. De gör mig så stolt att jag kan spricka av glädje över att jag får vara en del av dessa människors liv. Sverige ska vara stolt över vad vi bidragit till genom bistånd. Men allt kan förbättras och utvecklas.

  3. Så har då Viktoria, med okunskap och oförståelse, visat varför allt mitt arbete i denna fråga är så nödvändigt. For the record: Mocambique rankas på plats 109 i Index of Economic Freedom. Sverige är på plats 22. Sverige är alltså ett liberalt och kapitalistiskt drömrike jämfört med Mocambique (och alla andra länder i Afrika söder om Sahara). Det är också därför vi är så mycket rikare. http://www.heritage.org/index/Ranking

  4. Svar: Jag undanber mig att främmande män associerar mitt namn med negativt laddade ord utan kännedom om mig, det var lågvatten från dig. Du behöver inte ge mig statistisk data för att visa vad handel gör för den ekonomiska utvecklingen i ett land, det vet jag mycket väl som den bildade och välutbildade människa jag är. Men sanningen kan aldrig tillskrivas en teori som exempelvis den om marknadsekonomi, speciellt inte i sociala yrken. Isåfall kan jag avsäga mig min profession, lämna över mitt ansvar till ekonomen, så har vi skapat ekonomistyre. Det är så tråkigt att liberaler överreagerar så fort ”man” ger någonting till någon utan att kräva någonting tillbaka. Handel utvecklar länder, men handelsvillkoren för Afrika är inte rättvisa för dem idag. God afton

  5. Datan handlar inte om handel, utan om graden av ekonomisk frihet i världens länder. Du skriver pubertalt att ”Marknadsekonomins teori har för längesedan bevisats inte fungera.” Då visar jag att Sverige är rikare än Mocambique för att vi har en väl fungerande marknadsekonomi, jämfört med Mocambique. Då är ditt motargument att jag är en främmande man och att ditt yrke behövs. God natt själv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s