När jag läste utveckling och internationellt samarbete var vi många som rynkade pannor och näsor när vi kom till begreppet diskurs – vad betydde det egentligen att samhällsdiskursen förändras? Jag brukar tänka på det lite då och då när diskurs blir något extremt konkret.

Som i morse när jag vaknade till tv:n där amerikanska tv-tittare ringde in och var skitförbannade på Obama för att han bett om ursäkt för att amerikanska soldater i Afghanistan bränt exemplar av koranen. De som ringer in säger (alternativt skriker) att afghanerna måste förstå att de tillhör en religion som är extremt våldsam och att det därmed är en fredshandling att de amerikanska soldaterna bränner deras heliga skrift i fredens namn.

Och då tänker jag att det nästan går att ta (fysiskt) på skillnaden mellan hur saker beskrivs här och i Moçambique (där det för övrigt finns ungefär lika många muslimer som kristna). Kom att tänka på ett mail som cirkulerade i Moçambique för några månader sedan med följande budskap (passande nog just om New York):

En man promenerar lugnt i en park i New York när han ser en galen hund som är på väg att attackera en liten flicka. Människorna runtomkring stannar upp av rädsla och ingen ingriper.

Mannen kastar sig över hunden och förhindrar attacken. En polis som sett vad som skett säger mycket imponerad: -Du är en hjälte. Imorgon kommer du att vara på alla löpsedlarna med rubriken ”En modig New York-bo räddar flickas liv”.

Mannen svarar: -Tack, men jag är inte från New York.

-Okej, svarar polisen, då skulle det stå ”En modig amerikan  räddar flickas liv”.

-Men jag är inte amerikan, insisterar mannen.

-Nähä, och varifrån är du då, frågar polisen

-Jag är arab, svarar den modige.

Dagen efter publicerade tidningarna följande text: “Arabisk terrorist i galen massaker av en amerikansk renrasig hund, mitt på blanka dagen, framför en liten flicka som grät av förskräckelse”.