Året är fyllt av dagar som är viktiga på olika sätt men idag är lite särskilt viktig: Internationella dagen för kampen mot aids. I Sverige kom frågan upp på agendan i höstas i samband med filmatiseringen av Jonas Gardells roman Torka aldrig tårar utan handskar. Gardells historia skiljer sig naturligtvis från majoriteten av de som nu lever med hiv, som finns i Södra Afrika. Men det gör inte filmen mindre viktig för att bryta tystnaden om hiv och aids i Sverige.
Jonas Gardell skriver i DN 22 november att han i romanerna och filmatisering inte gör anspråk på att berätta alla människors historia: ”Det som berättas i den här historien hände samtidigt på många andra platser under samma tid, men det får andra berätta om. […]Så i stället för att bli arg över att jag berättar min historia hoppas jag att många andra ska ta tillfället i akt att berätta sin.”
Flera tidningar har under veckan rapporterat om svenskarnas kunskap om hiv och aids som visat sig vara väldigt låg. Studier visar att var femte svensk inte vågar ha kontakt med en hivpositiv arbetskamrat. Åtta procent säger att de skulle kräva att en hivsmittad fick egen toalett på arbetsplatsen, och 23 procent av de tillfrågade säger att de tror att hiv sprids via mygg. (DN, SvD) I Sverige arbetar organisationen Noaks Ark för att informera om hiv och försvara hiv-positivas rättigheter.
Globalt kan man säga att det ser både dystert och hoppfullt ut. FN-organet UNAids anger:
- Cirka 2,5 miljoner människor smittades under 2011. Å andra sidan visar deras statistik att i 25 länder har antalet nya smittade sjunkit med 50 procent mellan 2001 och 2011.
- Under 2011 dog 1,7 miljoner människor av aids. Å andra sidan innebär detta en minskning med 25 procent jämfört med 2005. I Södra Afrika minskade antalet människor som dog av aids med en tredjedel mellan 2005 och 2011.
- 72 procent av alla barn som behöver bromsmediciner har inte tillgång till det. Å andra sidan ökade andelen hiv-positiva med tillgång till bromsmediciner med 63 procent mellan 2009 och 2011.
- Globalt lever ungefär 34 miljoner människor med hiv varav 69 procent bor i Södra Afrika.
Precis som Jonas Gardell skriver, handlar även kampen mot hiv i de värst drabbade länderna om att många människor berättar sin historia. Jag har ägnat många timmar till att lyssna på dessa historier från människor som lever med hiv, aktivister som ägnar sina dagar åt att förebygga att fler människor blir smittade, teatergrupper som skapar debatt om vikten av att använda kondom, sjuksköterskor och läkare som arbetar för att människor ska få rätt till vård.
Nedan några foton från dessa samtal och möten som, precis som UNAids statistik, lämnar mig både dyster och hoppfull på samma gång. En kvinna med 300 000 kondomer på huvudet, hemsjukvård av aidssjuka, hur man visar att en kondom inte är för liten för någon, klättra upp i en elstolpe för att hänga upp en 1 december-banderoll och muslimska ledare som visar vägen i kondomanvändning…
In- och utvecklingar 
Hej Kajsa!
Väldigt intressant blogg måste jag säga, tänk att få ha varit med om så mycket som du har!
Jag heter Anneli Orrsveden och har fått ”höra talas om dig” genom min vän Emma Leinerdal som träffade dig i Mocambique när hon var där med KFS gymnasiet för några år sedan.
Det är så att jag och en kompis ska backpacka Sydafrika-Kenya i början av nästa år och planerar att åka till Mocambique. Vi har förstått att det är långt ifrån alla som tar den vägen och det har visat sig svårt för oss att både via resebyråer och internet, få tag på turisminformation.
Kanske orkar du som har bott i landet ett längre tag, svara på några av våra funderingar. Det vore guld värt i så fall!
Vi har tänkt att åka landvägen från Sydafrika in i Mocambique, tror du det skulle medföra några större problem vid gränsen?
Visum, kan vi betala det när vi kommer in i landet eller ska det fixas härifrån Stockholm?
Hur ”farligt” är det för två svenska tjejer att resa ensamma i Mozambique? Vi är båda 20 år och jag har varit i Uganda och Tanzania förut så jag har lite ”erfarenhet av Afrika” i alla fall.
Tror du att det är möjligt att ta sig till Mocambique islands? Det är den platsen som lockar oss mest. Finns det några andra ställen du rekommenderar?
Tack på förhand!
Vänliga hälsningar
Anneli och Frida
Hej Anneli och Frida,
Landvägen Sydafrika-Mocambique är inga problem vid gränsen. Ni kan fixa visum där, har inte riktigt koll på vad det kostar men tror att det ligger på 80 USD. Det är dock billigare om ni fixar det på Mocambiques ambassad i Stockholm, ni kan ladda ner formuläret på ambassadens hemsida (http://www.embassymozambique.se/us/). Om ni har möjlighet att fixa visum innan ni åker skulle jag råda er till det inte bara för att det är billigare utan att det också sparar er lite snurr vid gränsen.
Jag har rest en hel del i Mocambique, ensam och med sällskap, och det har aldrig hänt mig något. Jag skulle inte säga att det är farligt för er att resa men att ni ska vara observanta och hålla koll. I Maputo verkar det som antalet rån (typ väskryckningar) på gatan har ökat men det handlar till stor del om att veta var man ska gå och om att ha så lite som möjligt som går att rycka.
Ilha de Mocambique (Mozambique Island) är väldigt vackert så en resa dit rekommenderar jag verkligen. Hyr en båt när ni är där så ni kommer till fina stränder (det hjälper hotellet till med). Finns även en svensk kvinna som har en restaurang på Ilha (fråga efter Eva), hon kan också tipsa er om grejer att göra (var ett tag sedan jag var där nu). Mocambique har många vackra platser men det beror på hur mycket tid ni har på er (att resa i Mocambique tar väldigt lång tid…). Det finns ju vackra stränder längs med hela kusten, de i söder kommer man relativt snabbt till från Maputo. Personligen tycker jag att Nampulaprovinsens är bland de finaste. Har ni mer tid är det väldigt fint på öarna i Quirimbasarkipelagen i norr. Jag tröttnar heller aldrig på att resa med bil på landsbygden och se landskap och bebyggelse.
Har ju bott ett antal år vid Niassasjön och tycker att den är fantastiskt vacker men den är också ganska otillgänglig… Finns en underbart fin lodge som heter Nkwichi men utan ”boenderabatt” är den väldigt dyr (är ni intresserade, kolla på http://www.mandawilderness.org/). Lite himmelen på jorden (men jag hade kraftigt rabatterat pris för att jag var resident i Mocambique). Om ni tänker er norröver är det en upplevelse att åka tåg mellan Nampula och Cuamba (det är dock väldigt varmt om ni åker på sommarmånaderna).
Maputo är en väldigt fin och trevlig stad att promenera och hänga i. Finns gott om kafféer, utställningar och annat kulturutbud. Från Maputo kan man också ta Catembefärjan (10 minuter) över till halvön för en lunch på väldigt trevlig Art Gallery Restaurant. Jag har aldrig gjort det men många åker till Ponta d’Ouro – en strand som ligger några timmar (med bil) söder om Maputo. Ni kan också ta båten över till Inhaca (tar ett par timmar).
Jag har egentligen inte turistat så mycket i Moçambique utan rest i jobbet vilket tagit mig till många platser. Har dock samlat lite text och foton från semesterresor under kategorin Turista i Moçambique här på bloggen: https://kajsajohansson.wordpress.com/category/turista-i-mocambique/
Lycka till med er resa!
Hälsningar
Kajsa
Kul att se att mitt arbete lämnat vissa spår i Moçambique. Om inte annat så vet folk hur våra kön fungerar och hur en trär på en kondom (och då förhoppningsvis inte bara på huvudet). Må så gott och lycka till på nya uppdraget! / Janne