Igår fick vi nya instruktioner för säkerheten för utlänningar anställda på SAK i Afghanistan. Vi får inte längre promenera på egen hand i stan, eventuellt kan vi få gå ut men då med vakter och i grupp. Transport sker medelst bil. Särskilt fredagar ska undvikas för promenader eftersom det då är mindre trafik och ett eventuellt kidnappningsförsök då är lättare och går snabbare. Det är ju bara att gilla läget även om det känns mindre bra att få fredags- och lördagspromenaderna indragna… Vi ska även undvika att besöka andra utlänningar eftersom vi inte vet vilka konflikter de eller deras organisationer kan befinna sig i med olika aktörer i Afghanistan.
I vanlig ordning lyckas våra afghanska kollegor balansera ett mycket allvarligt budskap om förändrad hotbild med distans och ironi. ”De beväpnade oppositionsgrupperna håller på att bli som européer. De planerar väldigt långt i förväg.” (Som en kommentar till att grupperna finns inne i Kabul men ingen vet när och var de kommer att slå till.) Och så ett gott råd på vägen (apropå eventuella hot mot våra grannar åklagarämbetet och belgiska ambassaden): ”Om du hör att det exploderar hos dem, gå inte ut på balkongen för att titta.”
Men som sagt, samtidigt som tonen ibland blir ironisk ligger det allvar och mycket kunskap och information bakom.