För snart ett år sedan besökte vi Lussanhando för överlämning av oxar och plogar. Idag åkte vi tillbaka och besökte en av bondeorganisationerna som har fått ett oxpar och som genom studiecirklar har lärt sig att använda dem.

Organisationen har lyckats öka sin odlingsarea och sin produktion genom tillgången till oxarna. Utmaningen nu är hur de ska kunna sälja det växande överskottet. Det är för långt att cykla till Lichinga med tunga säckar och ingen uppköpare tar sig ut till byn på de dåliga vägarna. Oxarna skulle kunna hjälpa till även här men då behövs en kärra. Ute på en nyplöjd åker räknade vi tillsammans hur mycket sötpotatis de måste sälja för att kunna köpa en kärra.

Diskussionen kom att handla om organisationens hållbarhet och långsiktighet och hur de kan finna en balans mellan att ge medlemmarna direkt utdelning och att spara tillsammans i organisationen.

Läs tidigare inlägg om Lussanhando här på bloggen och på Utan Gränsers hemsida!
Studiecirklar gör kvinnor till oxförare
Sveriges ambassadör på besök i Niassa
Dragdjur och studiecirklar