Om någon skulle behöva exempel på hur marknadsekonomi (inte) fungerar är det bara att komma till Maputo. Här finns nästan hur många exempel som helst på detta.

Moçambique är som bekant ett av världens fattigaste länder. I detta lands huvudstad ligger en normal lägenhetshyra på minst 1500 och 2000 dollar + moms. Om du kan hosta upp denna ”ringa” summa kan du emellertid få en lägenhet från en dag till en annan och dessutom välja mellan olika stadsdelar. Hur bra som helst, förutsatt att du har minst 2000 dollar att lägga på hyra i månaden. Majoriteten av befolkningen lever på mindre än en dollar om dagen.

I detta land tar alla som kan sina barn ur de offentliga skolorna och sätter dem i privatskolor som är helt finansierade av det som föräldrarna betalar. Och eftersom detta är föräldrar som kan prioritera sina barns skolgång och har gått om pengar kan de ge sina barn en god utbildning. I ett land där de flesta barn går i skolor under mycket prekära villkor, där det råder brist på utbildade lärare och där undervisning på sina håll fortfarande bedrivs under träd, trots att stora förbättringar gjorts inom denna sektor de senaste åren. Hur bra som helst, förutsatt att du kan betala.

Sjukvården i detta land är ännu en sektor som det satsats mycket på de senaste åren men det råder fortfarande stora brister. Medicinen kommer inte ut, det finns för få utbildade sjuksköterskor och läkare. Men, i Maputo blomstrar privatklinikerna – den ena med mer hotellika rum än den andra. Kan du betala flera hundra dollar per dag för en sjukhussäng kan du få förstaklassig vård och god mat – hur bra som helst helt enkelt.

Du kan få allt och dessutom med stor variation – det handlar bara om hur mycket du kan betala. Valda svenska riskdagspartier kan få komma på studiebesök för att se hur bra det blir!