Jag landar kloc…

Jag landar klockan fyra på morgonen i Rio, huvudstad för konferensen om hållbar utveckling, ganska groggy efter den nattliga flygturen från Guatemala. Lite orolig väntar jag in Eva Cristina Urbina som reser med ett annat flygbolag. Eva är en ung kvinna som jobbar för Centrum för kvinnostudier i Honduras, en av våra partners som deltar i Folkets Toppmöte, den parallella konferensen som det civila samhället ordnar. De ifrågasätter hela infallsvinkeln till det officiella toppmötet, och undrar om verkligen alla som säger att de vill ha hållbar utveckling, faktiskt vill det – eller om de bara hittat på ett nytt sätt att tjäna pengar. Eva Cristina kommer, vilken lättnad! Lika trött som jag. På bussen från flygplatsen till stan ser vi mängder med skyltar om Rio+20: Coca-Cola skriver att de bidrar till en hållbar utveckling och hälsar välkomna till Riokonferensen…

Nu på eftermiddagen sitter jag på ett seminarium som heter ”Tid att gå till handling!” och som handlar om utmaningarna för familjejordbruk i Syd. Bl a nämns att Coca-Cola är ett av de fem företag (de andra är Nestlé, Danone, Unilever och Anheuser Busch), som konsumerar dagligen lika mycket vatten motsvarande hela mänsklighetens behov för samma dag. Hmm… Jag undrar om det är möjligt att kompensera det med lite corporate social responsability?

Linn heter jag och detta är mitt livs första blogginlägg. Idag är det dessutom min trettiofemte födelsedag, så det passar ju bra att lära sig något. Jag tänker entusiastiskt att denna vecka och kanske hela detta år ska gå i kunskapens ungdomliga tecken. I dagarna precis innan jag kommit hit har jag fått en iPhone och instruktioner om hur jag ska twittra också, så att du ska kunna följa mig här under Riokonferensen. Lite annorlunda från det vanliga jobbet, som pendlar mellan att läsa långa projektdokument på spanska på lilla kontoret i Guatemala City och att stå i myllan på något fält för titta på bönders fina salladshuvuden, medan jag kanske försöker flika in samtalet på huruvida deras kooperativ har jämställda stadgar, så att fruarna också ska kunna bli medlemmar och få rösta. Om de är medlemmar kan de dessutom vara med och sätta agendan för det politiska påverkansarbetet – t ex om vad Riokonferensen bör nå fram till. Under de kommande dagarna tänkte jag presentera några av dessa kvinnor för dig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s