En tanke om början och slutet

After 9/11, the USA declared war on terrorism and Afghanistan became the first target. ”In the highly charged atmosphere … at the time, no voice was raised to point out that not a single one of the nineteen hijackers was an Afghan, neither was bin Laden an Afghan.” (A.S. Ahmad) In Afghanistan, madrasas closed down, Islamic students kept a low profile and Islamist parties were silent.

Citatet ovan kommer från doktorsavhandlingen An Afghan Dilemma: Education, Gender and Globalisation in an Islamic Context av Pia Karlsson och Amir Mansory. Jag tycker att det kan vara värt en stunds reflektion så här på årsdagen.

Och så här skriver vår före detta kollega Magnus Forsberg i senaste numret av Afghanistannytt om att kriget mot terrorismen i Afghanistan nu anses över och trupperna dras tillbaka:

Utmärkande för den senaste tolvmånadersperioden är de internationella styrkornas ständigt positiva budskap om afghanska säkerhetsstyrkornas förträfflighet, vilket står i kontrast till den krassa verkligheten i fält. Överlämnandet av säkerhetsansvaret, från Isaf till Afghan National Security Forces (ANSF) är i flera fall forcerad och baserad på de truppbidragande ländernas ekonomiska utmattning och sviktande hemmaopinion.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s