Vems demokrati…

Här kommer en kritisk reflektion på morgonkvisten!

Under arbetet i Moçambique har jag många gånger reflekterat över hur vissa människor (oftast de som inte själva är från Moçambique) har en helt obegränsad (och okritisk) tilltro till civilsamhällesorganisationer som demokratins främsta väktare. Organisationerna görs (ofta av stora utländska organisationer) till tyngre och mer trovärdiga än de folkvalda politikerna i landet.

Det är inte så att jag blint tror att folkvalda politiker i alla länder har folkets bästa för sina ögon. Men folkvalda är de vilket gör att vi (om vi är med i ”folket”) kan utkräva ansvar från dem och även rösta bort dem i nästa val om vi inte tycker att de uppför sig (och ja, jag är medveten om att det kanske inte alltid finns så många alternativ, men ändå).

Under CSW-konferensen här i New York blir detta dilemma tydligt. Inne i FN finns de allra flesta länder närvarande och de talar i egen sak. Där sitter ministrar för jordbruk, jämställdhet och jämställdhet från Frankrike, Guatemala och Angola och pratar om vad de har åstadkommit eller inte åstadkommit.

Utanför konferensen pågår ”NGO Forum” där civilsamhällesorganisationerna organiserar parallella events. Tyvärr är det långt mindre av ”att tala i egen sak” där. Istället är forumet väldigt dominerat av amerikanska (många gånger kristna) organisationer som pratar om hur de stärker kvinnor i Sydostasien, Mellanöstern och så vidare.

Som nämnt nedan är det tema som står i fokus för hela konferensen och också för forumet, ekonomiska och politiska möjligheter för kvinnor som lever i fattigdom på landsbygden. Men av rörelser som organiserar just dessa kvinnor ser vi inte mycket av i NGO-programmet – knappast en bonderörelse från Syd så långt ögat når.

Vissa menar att vi alla är ”systrar” (det ofta kvinnor från mer priviligierade länder som använder den termen) och att vi att västerländska ”systrar” kan tala för alla andra – men det funkar ju naturligtvis inte om det är den så kallade systern med mer makt och övertag som bestämmer att hon kan tala för den andra.

Dags att göra sig redo för dagen – paneldebatt i plenum om ”empowerment of rural women” och sedan seminarium om kooperativ och landrättigheter. Har förresten lagt till en liten historia i inlägget nedan om Att känna skillnaden, kolla gärna!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s