Tidigt imorgon bitti blir jag hämtad för att åka till flygplatsen där ett (antagligen oroväckande) litet flygplan ska ta mig till Kunduz i norra Afghanistan där två kollegor från Kabul möter upp.

När jag fick flygbiljetten förra veckan hade den ingen tid – den fick man ringa och kolla upp idag på eftermiddagen, när de visste (nästan) säkert att flyget skulle gå. Istället för att gå till en incheckningsdisk ska man ringa en Rohullah som är ”passenger handler” när man kommer till flygplatsen. Det är lite oklart om flygplanet åker direkt till Kunduz eller om det mellanlandar någonstans på vägen.

Förutom att läget är osäkert och jag inte riktigt vet hur jag flyger upp är hela resan något av en övning i att släppa kontrollen. De två afghanska kollegorna som jag nämnde ovan, båda män, är mycket roade av att det är de som sköter programmet och planeringen och att jag är helt i händerna på dem. –Det är bra för dig att för en gångs skull prova på att vara helt beroende av en man någon gång i livet, retades en av dem med mig härom dagen. Vi får väl se.

Vet inte (heller) hur det kommer att vara med uppkopplingen men hoppas på att kunna uppdatera under resans gång – om inte: På återhörande på lördag!