Under ett antal timmar igår eftermiddag lyftes det globala ramverk som ska guida och förbättra koordineringen och synkronisera olika aktörers handlingar som rör global livsmedelstrygghet. Det hade förförhandlats under många månader och det uppfattades som ett dokument som alla var eniga om med ett undantag för en mening om matsuveränitet. Nu kom plötsligt USA och sa att de ville stryka hela sista kapitlet. I kapitlet innehåller bara en lista av frågor som CFS kan behöva ägna ytterligare uppmärksamhet åt. Här nämns t.ex handel och immaterialrätt (såsom patent). Detta ville inte USA ha med, men tydligen vaknade deras handelsfolk sent.

G77 + Kina och Afrika blev vansinniga på USA. Hur kan USA komma nu efter att vi redan förhandlat klart i god demokratisk anda? Hela eftermiddagen igår ägnades åt att diskutera detta. Förhandlingarna fick lov att ta en paus så att G77 och Kina kunde diskutera sinsemellan. EU liksom civila samhället kom med konstruktiva lösningsförslag som innehållsmässigt inte ändrade särskilt mycket. Till slut fick förhandlingarna ajourneras. Idag togs de upp igen.

Vid sidan av får jag höra att den amerikanska ambassadören varit bakbunden från Washington och skämdes över hur hans land nu ställde till det och förbisåg den demokratiska process som ägt rum. Över natten måste han ha lyckats förhandla med de sina för nu drar han i stort sätt tillbaka det som USA först sagt. Vad mycket energi och tid som läggs på förhandlingar för att alla ska vara överens!

Puh, säger jag och tackar alla förhandlare som ägnar sin tid och energi åt detta. Det är ju verkligen viktigt med dessa demokratiska processer och att folk börjar närma sig och förstå varandra. Åtminstone känns det som om det är andan här i CFS. Alla tycks eniga om vikten att utrota hungern och förhandlare tycks verkligen lyssna till varandra. Mer tveksam till om det är så i handelsförhandlingar eller i de om klimat. Detta tror jag är den stora fördelen med just kommittéen för global livsmedelssäkerhet. Kanske kan denna kommitté bygga broar och möjliggöra progressiva överenskommelser inom både handel och klimat. Att alla har tillräckligt med mat är ju ändå hjärtat och grunden för all utveckling.

/Hanna Wetterstrand