… och dessutom började det det ösregna (regnperiodsregn) när vi kommit halvvägs…
Vägen redan sämre än väntat
Svara
Kategoriarkiv: På jobbet
På väg igen…
Idag stänger vi kontoret och åker till Cuamba allihop. Där ska vi ha möte med alla våra samarbetsorganisationer, ett antal myndigheter, representanter från privata sektorn och från regeringen. Tre dagar, i 35-40 graders värme, 70 personer i ett klassrum utan fläkt eller luftkonditionering. Bäst att ladda. Ska försöka uppdatera även under tiden i Cuamba, Oxala om internet fungerar.
Detta är vägen som väntar…
Kontaktlös, utvärdering, confusao…
Kom tillbaka till Niassa i måndags. Inget internet, inget fast telefonnät, inget mobilnät (därför inga uppdateringar här på bloggen denna veckan). Adaptern till datorn passade på att gå sönder första dagen på jobbet och här i Lichinga finns inget sådant att köpa, fick dock en uppskickad från Maputo igår. Eftersom det inte har funnit några ”nät” har det heller inte funnits något system på banken vilket skapar lite ytterligare kaos eftersom ingen får ut några pengar.
Lite lätt kaotistk särskilt som vi i veckan organiserade ett stort seminarium med hundra deltagare från provinsens alla distrikt. I tisdags meddelade provinsregeringen, som var medarrangör till seminariet, att de inte hade några kontanter varför vi fick ta över administrationen av deras del av deltagarna. 100 personer på kontoret som ska ha traktamenten och någonstans att bo.
Under seminariet skulle en rapport presenteras som vi har beställt av två konsulter. Planen var att de skulle presentera rapporten, som oberoende. Rapporten fokuserar på resultatet av regeringens decentraliserade lån till distrikten. I tisdags, dagen innan seminariet skulle börja, ringer de och säger att de inte kan komma. Det visar sig att de hellr inte skickat rapporten (skulle ha skickat senast 5 november). Det blir en kamp att få fram några som helst resultat så att vi med nö och näppe kan göra en egen presentation av rapporterna igår morse, ett par timmar innan presentationen ska hållas. Skriver mer om seminariet, som trots allt kaos runtomkring blev en succé, vid ett senare tillfället (förutsatt att internetupkopplingen stannar)!
Igår körde en cyklist in i bilen precis när jag hade parkerat och vakten hemma rev sönder örat på en ståltråd så han har ett stort bandage. Idag inleds arbetet med vår ”mid term assessment” som ska utföras av två konsulter den kommande veckan. Nästan vecka har vi partnermöte med alla samarbetsorganisationerna i Cuamba. Ska någonstans finna tid till allt annat som behöver göras efter att ha varit borta i sex veckor. Bland annat till att skriva ett kapitel till en skrift som Kooperation Utan Gränser arbetar med angående lärdomar från arbetet i Södra Afrika. Just nu lite förvirrad över när lugnet som krävs för att skriva detta ska komma till mig…
Det är många som säger att det måste vara så lugnt och skönt att jobba här i Niassa…
Zimbabwe-Mocambique-Malawi-Mocambique
Imorgon blir det roadtrip hem till Lichinga! Vi lämnar Harare tidigt på morgonen, åker in i Mocambique och uppåt norröver in i Malawi där vi sover i Blantyre för att köra vidare dagen efter och förhoppningsvis komma fram till Lichinga någon gång på eftermiddagen.
Här i Harare har jag varit på kurs i programmonitorering och sedan möte idag. Några höjdarcitat från mötet ”Vi var helt vilse i majsen”, ”Vi kommer aldrig bortom final draft”, ”En hjälte i fängelse är inte till nytta för någon”. På det hela taget en mycket bra vecka.
Och envis som jag är vill jag än en gång uppmana er att panta! Tryck på knappen nedan och panta för Afrikas bönder. Du betalar ingenting – det gör Riksbyggen och LRF. Hittills har läsarna på denna blogg pantat över 8000 burkar. Kom igen!!!
Urna och kampanjfrakt – vardag i Niassa
En kollega kom just in och bad om ledigt för att han blivit ombedd att köra en urna till Zimbabwe, personen som dött har hela sin familj i Zimbabwe och transporthjälp behövs eftersom det inte går att sätta urnan på bussen. Och idag fick jag reda på att anledningen (eller en av anledningarna) till att en av våra bilar som är på verkstaden aldrig blir klar, är att inget gods mer än Frelimos kampanjmaterial får skickas med flyget. Reservdelen ligger således tryggt och väntar på flygplatsen i Maputo. Och kollegan som beskrevs som fortfarande försvunnen i inlägget nedan, är fortfarande försvunnen…
Att lägga öronen till marken
Två kollegor är försvunna, i bemärkelsen att de skulle ha kommit tillbaka till jobbet efter semester för ett antal dagar sedan. Det har under ett antal dagar inte gått att ringa till dem, utanför nätet säger mcel-rösten när man försöker.
För en liten stund sedan fick jag ett meddelande från en av dem att han redan kommit fram till Lichinga (ett sätt att uttrycka sig med ”redan” som är lite främmande för mig när någon kommer några dagar för sent). Jag ringde upp och vi pratade en stund. En svåger hade dött i Cuamba i torsdags och han fick åka direkt dit, begravning på fredagen. Svågern var ungefär 25 år gammal och det är oklart varför han dog. Sjukvården är som den är och han dog efter att hastigt ha insjuknat bara ett par dagar tidigare. Egentligen var just denna kollega på väg till en by i Manicaprovinsen, längre söderut där en av hans yngre bröder, knappt 30 år gammal, har insjuknat i hjärnmalaria och på väg att tappa medvetandet. Pengar till den sjuke brodern, för att ta honom till provinssjukhuset, fick skickas med bud. Någonstans i alla turerna hade han blivit av med mobiltelefonen, plånboken och identitetshandlingar, därför bristfällig kontakt.
Den andre kollegan, som fortfarande är försvunnen även om vi vet någorlunda var han är, åkte akut till Tete där hans bror insjuknat i tuberkulos och långt gången aids och i princip var döende. Det var många turer fram och tillbaka om vad som skulle göras med brodern, det sista jag hörde i torsdags var att han var på bättringsvägen och att kollegan var på väg hit, med flyg som idag. Han kom dock inte med flyget idag och det går inte att ringa. Efter lite efterforskningar visade det sig att han valt att ta sin bror till Beira, Mocambiques andra stad, sedan själv åkt buss därifrån, lagt alla pengarna på brodern och därför inte kunde ta flyget från Tete idag. Han är eventuellt någonstans på vägen i en minibuss.
Innan man drar en massa förhastade slutsatser om hur saker och ting är och varför de är som det är, är det bra att lägga öronen till marken och försöka förstå vad som faktiskt händer… Två ”försvunna” kollegor kan ha många förklaringar som ingen människa kan råda över…
In- och utvecklingar 