ALLA formulär…

Befinner mig på Istanbuls flygplats på väg tillbaka till Kabul efter semester i Sverige. På en utställning i Malmö hittade jag boken på bilden nedan och tänkte att den passade bra som en ”övergångsblogg” mellan Sverige och Afghanistan: ”The Concise Book of Visa Application Forms”.

P1040629liten

Förutom att visaformulär kan vara ganska enerverande och ett tydligt exempel på världens rådande rörelseofrihet är jag lite fascinerad över alla dessa papper – var förvaras de, hur länge sparas de? Boken är ett konstverk av Meriç Algün Ringborg från Istanbul, vilket ju gör att det känns än mer passande att lägga upp bilden just nu. Så här beskriver hon den på sin hemsida:

The Concise Book of Visa Application Forms is reminiscent of the spiritual song “he’s got the whole world in his hands”, as that is de facto what one is doing when flipping through its pages. In the bureaucratic world of moving across borders, application forms with questions such as “do you consider yourself to be a person of good character” or “have you ever been accused or committed genocide” must be filled and sent to the respective consulates along with a stack of personal documents, bank papers, invitation letters, plane tickets, birth certificates… etc. In this book all of these forms are accessible to the viewer, theoretically enabling him or her to enter a world, which is not as open as we often like to think. The book is an attempt to construct a symbol of a closed world, illustrating also the bureaucracy of moving across borders and what hidden structures traveling and moving depend on.

Annonser

Val(o)frihet, kinesmöten och alldeles för mysiga järpar

En bra sak med semester är att man har tid att läsa tidningar så mycket som man önskade att man gjorde (och borde) även på vardagar. Nedan ett par reflektioner, dock inte om de stora världshändelserna…

Förvald valfrihet

SvDs hemsida kan man läsa att man inte får komma in på OS om man har en tröja med Pepsi-tryck eftersom Coca Cola är betalande sponsor. Med ett par Nike-skor kommer du eventuellt in men vill du vara på den säkra sidan är det Adidas som gäller. Trots att jag under de senaste månaderna, i och med Kooperation Utan Gränsers egna varumärkesprocess, fått lära mig mer om just varumärken måste jag säga att jag tycker att det verkar helt sjukt och att argumenten framstår som helt bakvända. En varumärkesexpert motiverar hysterins nödvändighet så här: ”… det måste vara just uppstyrt annars riskerar OS att bli en jättelik basar där alla står och pumpar sina loggor i ansiktet på folk med resultat att sporten inte syns.” Som sagt, låter helt bakvänt i mina öron. Artikeln avslutas med en fin knorr där Patrik Sjöberg å ena sidan fördömer att OS i Atlanta såldes ut till Coca Cola och i nästa mening säger att han inte kan kommentera något om årets spel till SvD eftersom han jobbar för Expressen. (Brasklapp: Det är inte på något sätt så att jag med detta kampanjar för att vi ska dricka Coca Cola och ha Nikeskor…)

Byråns namn och skithusrodel

Senaste numret av tidningen Vi informerar om Statistiska Centralbyråns egenproducerade lista med förslag på nya efternamn. Måste säga att jag är lite fascinerad (positivt) över att vi har en statlig byrå som hjälper medborgarna att hitta på nya efternamn. I samma tidning lär jag mig att det finns en sport som heter ”skithusrodel”.

Att möta en kines?

På framsidan till dagens DN finns en puff för en artikel om Evelyn Mok som riktar humor mot rasism. Citatet beskriver väl Evelyns poäng i artikeln längre in i tidningen: ”Som asiat i Sverige är man en karikatyr.” Diagonalt på samma framsida finns en puff för Jörgen Perssons drömlottning i OS. Vi får läsa att en 170-rankad spelare blir hans första motståndare och att ”först i eventuell semifinal kan Person få möta en kines”. Med risk för att anklagas för överdriven politisk korrekthet, tycker jag ändå att det är ganska ironiskt att å ena sidan ha inte mindre än tre artiklar (inklusive intervjun med Evelyn) som ifrågasätter stereotypa bilder av asiater i en tidning och sedan ha skrivningar som antyder att vilken kines som helst per automatik är bättre på bordtennis än vilken person som helst från vilket annat land som helst…

Tamt, lamt och omysiga hjärpar

Med hopp om obefintlig risk för anklagelser om överdriven politisk korrekthet blev jag tvärilsk över det hela uppslag som DN Kultur gav åt det rasistiska bandet Ultima Thule i måndags. Porträttet av det rasisiska bandet med tydliga nazistiska kopplingar är tamt, lamt och bitvis nästintill kärleksfullt. Förstår inte varför reportern släpper alla de kritiska frågorna om nazism, rasism och tydliga politiska ställningstaganden och istället låter artikeln bli kulturmys om kallnande oxjärpar. Uselt.

Nils Lundgren om DN och skogen

Idag referar Nils Lundgren (en av grundarna till partiet Junilistan) Filterartikeln om skogsplanteringarna i Niassa på sin blogg: ”Att Kajsa Johansson refuserades av DN Debatt är skandalöst, eftersom det var extremt intressant för svenska folket, men det är inte förvånande. DN Debatt presenterar allt mindre debatt och alltmer kungörelser från det svenska etablissemanget.” Läs här!

Filter om tallarna i Niassa

I senaste numret av magasinet Filter finns ett omfattande reportage om Västerås stifts skogsinvestering i Niassa. Jag har nämnt problematiken kring skogsinvesteringarna ett antal gånger här på bloggen, kolla gärna under kategorin ”Markrättigheter” här till vänster. Journalisten Henrik Brandão Jönsson gör en djupdykning i bakgrunden till investeringen och pratar med investerare och lokalsamhällen om de problem som investeringarna fört med sig.

Från Filters hemsida:

DEN GODA VILJAN
reportage
»Det växte oss över huvudet. Helt plötsligt hade vi 750 miljoner kronor i en fond som jag var styrelseordförande för. Jag var biskop, det är jag duktig på, men det här… det blev för mycket för mig.«

Rekommenderar läsning (texten finns inte på internet så det blir till att pallra sig iväg till affären). Efter det passar det bra att läsa Svenska kyrkans kommentar till artikeln, klicka här!

Nazist specialist på flyktingbarns rättigheter…

År 2005 var flyktingfrågan högt upp på den politiska agendan i Sverige, inte minst den om de apatiska flyktingbarnen. I en rapport om just dessa barn fastslog två läkare/experter att de apatiska barnen fejkade sina uppgivenhetssyndrom på begäran av sina föräldrar – för att familjen skulle få stanna i Sverige. Denna rapport användes flitigt av dåvarande migrationsminister Barbro Holmberg (s) och chefer på migrationsverket.

Idag skriver bland annat Aftonbladet att Thomas Jackson, en av experterna bakom rapporten, har ansökt om medlemskap i nazistiska Svenskarnas parti.  ”I stort anser jag partiprogrammet som bra och intressant – helt enkelt som en nödvändig profilering mot den mångkultur som jag jämt och ständigt kritiserat i Sverige” citeras Thomas Jackson i Aftonbladet som även försökt få en kommentar från Barbro: ”–Hon vet inte vem Thomas Jackson är och som minister hade hon inte möjlighet att styra vilka personer utredningen pratade med. I övrigt har hon inga kommentarer, säger Holmbergs pressekreterare Eva Malmborg.”

Helt sjukt.

Vill du veta mer om kampen för flyktingars rättigheter?

Ingen Människa Är Illegal

Sanna Ord

Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd (FARR)

Debut för klimatkompenserade tulpaner

I dag fick miljöminister Lena Ek en bukett klimatkompenserade tulpaner av Alverbäcks Blommor, Svenskt sigill och Kooperation Utan Gränsers systerorganisation Vi-skogen. Anledningen är att Sveriges första klimatkompenserade blommor såldes idag.

Alverbäcks klimatkompenserar sin tulpanodling med hjälp av Vi-skogen. De årliga koldioxidutsläppen på 374 ton koldioxid från tulpanodlingen kompenseras av att 2600 träd planteras i Tanzania. En vanlig tulpanbukett ger upphov till 0,18 kg koldioxid. Detta kan jämföras med en hamburgare, som ger upphov till ca 1,7 kg koldioxid.

Nedan en foto på Hanna Wetterstrand, ansvarig för miljö- och klimatfrågor på Kooperation Utan Gränser och Vi-skogen, när hon pratar med TV4-nyheterna. Se inslaget på TV4.

Under fotot finns Hannas berättelse från dagen med mer information!

Hanna berättar att det var stort pådrag hos Alverbäcks Blommor på Ekerö idag när Sveriges första klimatkompenserade tulpaner lanserades. Där var mer än 15 journalister och därtill vår egen miljöminister. Lena Ek gratulerade Alverbäcks Blommor, Vi-skogen och Svensk Sigill till detta innovativa och kraftfulla samarbete.

Efter att gått igenom ett gediget arbete med att minska sina egna utsläpp och klimatcertifiera sig via Svensk Sigill valde Alverbäcks att ta ytterligare steg. De ville ta fullt ansvar för de koldioxidutsläpp som tulpanerna ger. De tog in hjälp för att se på tulpanernas hela livscykel för att kunna räkna ut samtliga utsläpp från lökodlingen i Holland, vidare till odlingen på Ekerö och hela vägen till konsumenten i butiken. Nedan följer ett utrag ur Hannas anförande:

Alverbäcks bidrar nu till att bönder, med Vi-skogens stöd, planterar ca 2600 träd per år på sina marker i västra Tanzania, Kagera. Det är ett område som ett starkt utsatt för avskogning och erosion. Träden binder koldioxid så att växthuseffekten mildras.

Att Vi-skogen valt att certifiera sitt arbete för klimatkompensation just i Kagera i Tanzania, beror på att det är extra viktigt att träd planteras just här. Här rinner nämligen det viktigaste vattentillflödet till Viktoriasjön- Kagerafloden. Vattenflödet där drabbas hårt när träden på kullarna huggs ned.

Certifierieringen av Vi-skogens klimatkompensation sker via den så kallade Plan Vivo-standarden. Det betyder att Vi-skogen gått igenom en gedigen process för att säkerställa att vi har kapacitet och system på plats som kan mäta och dokumentera de träd som planteras och den koldioxid som tas upp.

Bönderna som ingår i klimatkompensationen får inte bara stöd att plantera träden, de får också annan jordbruksrådgivning för att kunna förbättra sina odlingar och odla mer hållbart, något som ökar deras skördar. Genom klimatkompensationen får bönderna också betalt för de träd som de planterar.

Så på samma gång som träd planteras när Alverbäcks Blommor klimatkompenserar så bekämpas också fattigdom.

Det känns otroligt roligt att ett företag så seriöst som Alverbäcks Blommor ville klimatkompensera sig via Vi-skogen, tycker jag. Förutom att få in mer pengar till att bekämpa fattigdom och bidra till en hållbar miljö så vill ju Vi-skogen också sporra företag att verkligen ta sitt ansvar för världens klimat. Och det gör ju verkligen Alverbäcks Blommor nu. Det är för övrigt ett krav vi ställer på alla företag som vill klimatkompensera via Vi-skogen, att de ska ha en aktiv miljöpolicy och jobba aktivt med att minska sina utsläpp. Så nu hoppas vi bara på att fler vill klimatkompensera sin verksamhet via Vi-skogen!”

Hanna Wetterstrand, miljö- och klimatansvarig på Kooperation Utan Gränser och Vi-skogen

Läs mer om klimatkompensation på Svensk Sigills hemsida och på Vi-skogens hemsida där du även hittar mer information om Vi-skogens arbete!