Författararkiv: Kajsa Johansson
Hett om resultat och indikatorer
Idag har vi haft möte med samarbetsorganisationer om resultatrapportering – hur upphetsande låter det? Mot alla odds blev det ett möte med heta debatter om resultat, indikatorer och aktiviteter som blev väldigt givande för alla. Vi arbetar just nu på vår halvårsrapport i Niassa och som ett led i detta diskuterar vi kollektivt de rapporter vi fått in, så att samarbetsorganisationerna får chans att kommentera på varandras rapporter. Mycket givande.
Imorgon åker jag till en by som heter Cobue vid Niassasjöns strand. Två kollegor ska hålla utbildning i vuxenutbildning och förändringsarbete på lokal nivå. Jag följer med dels för att följa upp Kooperation Utan Gränsers arbete men också för att utifrån utbildningen ta fram en manual på temat. En bonus blir bad i Niassasjön när arbetsdagen är slut. Blir borta till fredag, inget internet och ingen telefon – tyst på bloggen med andra ord.
Partnermöte – Dag 2 och 3 / Encontro de parceiros – Segundo e terceiro dia
Här kommer fler fotografier från mötet med Kooperation Utan Gränsers samarbetsorganisationer i Niassa (som kort beskrivs i inlägget nedan). Det blev väldigt många foton…
Aí vem mais fotografias do encontro de parceiros do Centro Cooperativo Sueco no Niassa (que duma forma breve foi descrita no texto anterior). Acabaram sendo muitas fotos…
Partnermöte – Dag 1 / Encontro de parceiros – Primeiro dia
Denna vecka har vi möte med alla våra samarbetsorganisationer i Niassa. Mötet är lite av en kaotisk med intressant och kreativ tillställning med drygt 70 deltagare från organisationer och regering som i tre dagar diskuterar frågor kring föreningsdemokrati, hur vi bättre kan använda den kapacitet som finns inom organisationerna och hur organisationerna kan bli mer hållbara. Nedan några foton från första dagens diskussioner (och dans)…
Esta semana está a decorrer o encontro de parceiros do Centro Cooperativo Sueco no Niassa. O encontro é um evento dinâmico, criativo e interessante mas até agora também um pouco confuso. Tem cerca de 70 participantes das organizacões parceiras e do governo que durante três dias vão discutir questões sobre democracia interna dentro das organizacões, como elas podem aproveitar mais e melhor da capacidade e poder interno e como podem fortalecer a sua sustentabilidade política, financeira e organizacional. Abaixo algumas fotos das discussões (e danca) do primeiro dia.
Erfarenhetsutbyte mellan Nampula och Niassa / Troca de experiência com Nampula e Niassa
På Kooperation Utan Gränser kontor i Niassa pågår ett erfarenhetsutbyte mellan organisationer och nätverk från Nampula och Niassa. Nedan några bilder från kreativa diskussioner. Mer text kommer senare
Nestes dias decorre em Lichinga uma troca de experiência entre organizacões da sociedade civil de Nampula e Niassa. Abaixo algumas fotos das discussões criativas dos últimos dias. Mais informacão sobre evento virá mais tarde.
Om de små gudarna – utbildning i studiecirklar
I veckan har vi haft en studiecirkelutbildning på kontoret. Fast jag vet egentligen inte om det kan kallas studiecirkelutbildning eller om det mer var en två dagar lång reflektion om livet, erfarenheter, kunskap och utveckling.
Ângelo, som är vuxenutbildningsansvarig på Kooperation Utan Gränser i Moçambique, inledde med en berättelse om gudar, från tidernas begynnelse. För länge länge sedan fanns en gud, som kom fram till att det skulle vara bra med många små gudar som i sin tur kom fram till att det vore bra om alla människor hade samma makt som gudarna (se ”illustration” längst ner). Detta blev emellertid en besvärlig situation och den stora guden frågade mellangudarna hur han skulle kunna ta och gömma människornas gudomliga makt. Efter att ha diskuterat alternativen att stoppa makten i trädstammar, gräva ner den eller lägga den på havets botten, kom de fram till att det enda stället där människorna inte skulle leta efter makten var inom sig själva. Så där gömdes den.
Frigörande utbildning, exempelvis studiecirklar, handlar om att hitta makten och kunna använda den för att förändra.
Under de två dagarna reflekterade deltagarna från nationella aidsnätverket Monaso, ”Mänskliga rättigheterligan”, en nystartad organisation vid namn Renascer och utbildningsmyndigheten kring frågor om hur förändring skapas och vilken typ av utveckling organisationerna bidrar till. Och vad är det som gör att organisationerna bildas och vad bidrar till om vårt arbete blir framgångsrikt eller inte.
Vi fick anledning att komma tillbaka till berättelsen om gudarna ett antal gånger – för att påminna oss om att vi först ska leta efter lösningen inom organisationen och inte direkt tänka att den finns utanför (vilket är ett stort problem hos många av de organisationer som vi samarbetar med i Niassa). Studiecirklar utgår ifrån att erfarenhet och färdighet är minst lika viktiga som formell utbildning.
Kooperation Utan Gränsers arbete med vuxenutbildning i Niassa var en röd tråd under dagarna – en historia som innehåller både bra och dåliga erfarenheter men där de senare används för att kritisk diskutera organisationernas roll och vad vi kan lära oss av våra misstag och ibland också skratta åt dem…
Exempel hämtade från verksamheten blandas med illustrationer och kortare texter som manar till eftertanke. Exempelvis fick Alice i underlandet vara med på ett hörn med en ordväxling med en katt: Kan du säga mig vilken väg jag ska ta?
Utöver de mer övergripande diskussionerna, gick vi även igenom grunderna för hur man bygger upp en studiecirkel inklusive praktiska övningar. Utbildningen avslutades med ett besök hos bondeorganisationen i Lussanhando som har nått fina resultat genom studiecirklar, bland annat i form av ökad matproduktion.
Det slår mig ofta när jag är med på utbildningar eller liknande aktiviteter att människor har en enastående fantasi och associationsförmåga. En av diskussionerna handlade om kvinnors rätt till sin kropp och det blev heta ordväxlingar. En av deltagarna, en äldre herre, flikade in att när han var i Demokratiska Republiken Tyskland på 80-talet var han på en nudiststrand och där var alla kvinnor (och män) nakna men det begicks inga övergrepp så hur kan det då komma sig att vi ger skulden till en kort kjol?
Språkbruket är annorlunda än i Sverige, ibland på ett ganska upplyftande vis. Alla män i illustrationerna beskrivs antingen som ”kamrat” eller ”pappa” – någon annan funktion verkar inte finnas. Folk som är tjocka och har slips kallas för kapitalist, borgare eller ”patrão”.
Vi pratade mycket om hur vi använder ”vi” och ”dom” – och hur vi ofta när vi pratar om något positivt i samhället inkluderar oss själva men exkluderar oss och pratar om dom eller ”man” när det handlar om något negativt, exempelvis ”hur kan man få hiv” och ”hur sprids hiv” istället för ”hur kan vi få hiv” och ”hur kan vi sprida hiv”. Kyrkan och moskén kom upp i detta sammanhang och det blev en diskussion om att prästen säger ”Gud är med er” eller ”Gud är med oss” – vem är Gud i sammanhanget och i vilken roll sätter sig prästen i förhållande till Gud och människor.
Avslutningsvis en sammanfattande illustration… 🙂
Os consultores séniores e especialistas*
Acontece bastante, pelo menos algumas vezes por mês, que vêm consultores para nós visitarem no nosso escritório em Lichinga. Além de que “consultor” me parece uma profissão um pouco estranha, é também interessante ver como eles se descrevem nos cartões de visita. Nem sempre, mas quase, o cartão contém a palavra “especialista” ou “sénior”. São “Consultores séniores de desenvolvimento organizacional” ou “Especialistas em desenvolvimento organizacional”. O que é estranho, não é o facto que eventualmente são (embora nem sempre) se calhar ambos séniores e especialistas, mas a necessidade de escrever isto no seu cartão de visita.
Estes consultores, quase sempre ligados a algum programa de cooperação internacional, dizem quase sempre (se não sempre) que procuraram por nós para ouvir como nós trabalhamos e para saber mais sobre o nosso programa. Muitas das vezes (quase sempre) os consultores estão a fazer uma avaliação, elaborar uma estratégia ou algo parecido. Embora este interesse (falado) de entender mais e ouvir de nós, é bastante comum que os consultores falam muito, e ouvem muito pouco.
Os consultores falam do seu estudo, do seu trabalho, sobre a visão deles do desenvolvimento do Niassa, o que acham de Moçambique e depois não é raro (mais felizmente não é sempre) que começam a falar sobre as coisas que nós estamos a fazer, embora não sabem nada disso e dizem que estão connosco para saber isto (não sei como está este cíclo de sabedorias). Portanto, estão a nos dizer o que nós fazemos, com quem fazemos e porque fazemos (a nossa sorte – caso não saibamos!).
E depois de falarem tudo isto, vem muitas das vezes (quase sempre), umas perguntas rápidas para nós, cujas respostas ficam assim um pouco penduradas no ar e sem tempo porque naquela áltura, o consultor já gastou todo tempo que ele alocou a nós e ele tem que correr para o próximo encontro (sublinhando que ele tem um programa nestes dias MUITO apertado). A chamada “conversa” termina quase sempre com o consultor a dizer que “Foi MUITO INTRESSANTE conversar connvosco e aprender mais sobre os vossos programas!”. Só que não ouviu nada e definitivamente não tomou lugar nenhuma conversa. Mas intressante foi (para ele).
Consultores quase sempre são loucos por ter todos os documentos – pois ficamos nós (mutas vezes) a procurar documentos internos e externos para entregarmos aos consultores. Dois aspectos sobre os documentos: Mesmo nós termos enviado os nossos relatórios, documentos de programa etc. antes da chamada conversa, quase nunca (se não nunca mesmo) ouvi nenhum consultor a dizer: “Como li no vosso documento…” – mas sempre (quase) dizem “Podem me falar em linhas gerais sobre o vosso programa…”. Pois, querem os documentos para colocarem na lista longa de referências (que não leram – porque pediram as outras pessoas para “falarem em linhas gerais”) no fim do seu documento e serem pagos para terem procurado (mas não procuraram – isto nós fizemos para eles) e lido tantos documentos. Outro aspecto com os documentos é que esperam quase sempre (se não sempre) que nós entreguemos (incluindo procuremos) todos os documentos, mas quando nos perguntamos se podem partilhar o produto do seu trabalho (que muitas das vezes é um documento), quase sempre a resposta é estilo “INFELIZMENTE provavelmente não será possível como isto é um documento interno e eu não tenho poder de divulgar” e para aí adiante.
Outro fenómeno de consultores que parace aparecer especialmente com consultores que passam muito pouco tempo na área geográfica em foco do estudo, por exemplo Niassa no nosso caso, é que quase sempre vem com A solução DO problema (pois há UMA solução e UM problema, segundo estes especialistas séniores). Durante o tempo que gastam de falar de si, do seu trabalho, das suas visões sobre Niassa e Moçambique (que, segundo o que foi escrito acima, leva bastante tempo, sobre algo que sabem muito pouco), apresenta-se muitas vezes (mas nem sempre) A solução de toda A problemática de desenvolvimento que a população do Niassa está a enfrentar. Ora vejamos: A solução DO problema dos camponeses é esta – e assim vem quase sempre (mas não sempre) uma proposta muito específica, muitas das vezes (mas não todas) algo de natureza técnica que, segundo o consultor, resolveria toda a pobreza multidimensional dos camponeses no meio rural de Moçambique.
Os consultores séniores contam a nós coisas sobre o mundo onde nós vivemos (embora estejam cá para aprender de nós), sobre propostas de modelos de desenvolvimento e sugestões que muito pouco (ou quase nada) são adaptadas à realidade daqui (mas como estes séniores têm tempo limitado para ouvir, com os seus programas muito preenchidos, o aspecto que estão a propôr soluções inúteis, nunca ficam a saber).
Como é normal para os consultores levar a cabo algo que mais parece um monólogo (que eles descrevem como uma conversa), não há muito espaço para nós dizermos que sim, compostagem (como um exemplo das propostas de solução que foram nos trazidas por consultores) provavelmente é UMA parte da solução de UMA parte dos desafios bastante abrangentes enfrentados pelos camponeses Niassenses, mas ao mesmo tempo deveriamos ter em mente outros factores de natureza social, económico, cultural, climatérica ou outra. E embora quase sempre o consultor tenha A resposta daquilo que já antes tinha definido como O problema, acha, como foi dito, que foi MUITO INTRESSANTE conversar connosco e aprender mais.
Mas quase nada conversamos, nada aprenderam e também não foi muito interessante.
*Este texto foi publicado em sueco, aqui no blog, há algumas semanas.
Centret för diversearbeten…
Idag kom det in en holländsk man på kontoret och sa att han arbetat i ett svenskt biståndsprogram för ungefär 15 år sedan och att han hade ett konto på en svensk bank som han inte visste hur han skulle få ut pengar ifrån.
I handen hade han en utskrift från nordeas hemsida, på svenska, som han undrade om vi kunde översätta. Kooperation Utan Gränser heter på portugisiska ”Svenska Kooperativa Centret” så vart annars ska man ta vägen i Lichinga om man vill ha något översatt till svenska?
Funderar dock på om vi inte skulle sätta upp en skylt på dörren: ”Diversearbeten – från 5 meticais styck” med tanke på hur många underliga förfrågningar vi får varje vecka, det kanske skulle kunna bidra till egeninsatsen till Sida… 🙂
Matproduktionen ökar i Niassa
Under presidentens besök i Niassa presenterades information om hur det ligger till med jordbruksproduktionen. Under 2010/2011 producerades 878 000 ton mat i Niassa, vilket var några procent över målet och 25 procent över 2009/2010 års produktion.
Produktionen per hektar ökade från 1,7 ton till 1,8 ton mellan de två skördarna och regeringen hoppas på att kommande skörd kan nå 2 ton.
På cashcrop-sidan ser det emellertid inte lika ljust ut. Målet var nästan 35 000 ton men endast drygt 25 producerades, vilket är lägre än förra skörden. Under 2009/2010 kommersialiserades 32 ton matgrödor vilket ökade med 36 procent denna kampanj.
Under 2010 nådde regeringens jordbruksrådgivning 714 bondeorganisationer, med 15 596 medlemmar och antalet jordbruksrådgivare ökade från 89 till 117.
Detta meddelar Moçambiques nyhetsbyrå AIM, från president Guebuzas besök i Niassa i veckan.
Detta är glädjande nyheter för Kooperation Utan Gränser som arbetar tillsammans med Niassas bondeunion och jordbruksmyndigheten för att öka produktionen av matgrödor och tillgång till jordbruksrådgivning. Extra roligt att bondeorganisationerna nämns i presentationen, vilket inte hänt tidigare.
Vad gör jag på jobbet?
För ett par veckor sedan skrev jag att jag skulle försöka ta reda på vad jag gör på jobbet, egentligen. De senaste två veckorna har jag därför skrivit upp allt jag gjort. Trots att jag tycker att jag dragit ner på arbetstiden (och har projekt helg) jobbar jag tydligen 70 timmar i veckan.
Jag byter arbetsuppgifter väldigt många gånger per dag, vilket man kan fråga sig om det är effektivt. Jag arbetar med en studie om landkonflikter, sedan studiecirkelmaterial om hiv och jämställdhet för att efter det ha utvecklingssamtal varefter jag planerar en utbildning om utvärderingar, och så håller det på i ganska korta intervall hela dagarna. Tänker att hjärnan borde ha någon slags omställningstid som gör att detta blir problematiskt?
Jag skickar ganska många mail (500 jobbmail på två veckor) och tar emot ännu fler (ungefär 650) och tillbringar relativt mycket tid (mer än en timma, ibland nästan två, per dag) med att småprata med kollegorna (och hur ser det ut i resultatmatrisen!? vet dock att kollegorna här verkligen uppskattar den tiden så jag försvarar den ändå…) och andra personer som kommer till kontoret. Jag lägger ungefär två timmar i veckan på bloggen – är det resultateffektivt måntro?
Jag planerar ungefär åtta timmar i veckan; möten, utbildningar, resor och utbyten och tillbringar fem timmar med att kontrollera och skriva under brev, betalningar etcetera. Jag har tillbringat nästan 13 timmar med att skriva olika utbildningsmaterial (bland annat studiecirkelmaterial) och sju timmar med att lära mig nya saker genom föreläsningar och seminarier.
Nedan några bilder från kontoret igår eftermiddag (det är en speciell teknik som används för att rotera otympliga IKEA-bord genom smala dörrar). 🙂




























































































































