Flyga tidigt

När jag flög från Lichinga till Maputo häromdagen sa mannen i incheckningsdisken strängt till mig att jag skulle infinna mig klockan 10.00 – em ponto! Detta trots att den normala tiden är 10.35. Varför? Jo för att det finns risk för väldigt kraftiga regn och då kan planet inte landa eller lyfta. För att undvika detta försöker de få alla ombord så fort som möjligt. Lite confusão blir det dock när boarding och avgång är 30 minuter innan den som står på boardingkortet och biljetten. Dock bra att komma iväg!

Hallon, cassava, gropar och vindruvor: Att göra informationsmaterial (del 3)

Under veckans resa (se de tre senaste inläggen) besökte vi även agroforestrycentret i Cuamba. Kooperation Utan Gränsers informatör Cecilia ställde frågor och centrets personal svarade utförligt och ställde mer eller mindre frivilligt upp på fotografering.

Centret, som är ett samarbete mellan Moçambiques bondeorganisation, jordbruksfakulteten, Afrikagrupperna, Vi-skogen och Kooperation Utan Gränser, är 14 hektar stort och visar en mängd tekniker för ett mer hållbart och produktivt småskaligt jordbruk. Centret arbetar nära den lokala bondeorganisationen för att nå ut till bönderna, erbjuda rådgivning, inspiration, fröer med mera. För två veckor sedan hölls ”bondens dag” då ungefär 50 bönder fick prova på att göra en egen kompost, mjölka en get med mera.

Eftersom vi befinner oss mitt i regnperioden (även om det inte regnar så mycket som det borde) är centret fantastiskt grönt och vackert. Nedan några bilder på de pågående arbetena med att plantera mandioka/cassava, gräva gropar till bananplantor, hallonbuskar, de första vindruvorna med mera.

Hur man bloggar: Att göra informationsmaterial (del 2)

Agroforestryprojektet i Cuamba har som skrivit några gånger tidigare här på bloggen, en egen blogg (www.cuambaagroforestry.wordpress.com). Det har dock varit lite trögt med uppdateringarna eftersom personalen på centret inte själva kunnat skriva och ladda upp bilder. Under dagarna i Cuamba (se nedan) passade jag på att visa Antonion, som är koordinatör för centret, hur bloggen uppdateras och kan utvecklas.

Och ja, det är precis så varmt som det ser ut. Vi kom inte så långt att vi hann göra den första uppdateringen innan internet försvann och inte kom tillbaka förrän dagen efter. Tålamod.

Studiecirklar, drottningar och teater: Att göra informationsmaterial (del 1)

Den här veckan befinner vi oss på resa i Lipuzia, Cuamba och Mecanhelas tillsammans med Cecilia som är informatör för Kooperation Utan Gränser i Södra och Östra Afrika, fotografen Sérgio Santimano och vår nya kollega Hanna från Lusaka. Syftet med resan var att Cecilia och Sérgio  skulle besöka ett antal samarbetsorganisationer från vårt program i Niassa för att samla in information som sedan kan användas i Kooperation Utan Gränsers kampanj- och informationsmaterial i Sverige.

Första dagen besökte vi bondeorganisationen i Lipuzia som berättade om sitt arbete bland annat med studiecirklar. Cecilia är (som alla vi andra) på jakt efter resultat. Medlemmarna i organisationen gav ett antal bra exempel. På frågan om vilka resultat de ser av studiecirklar om olika odlingstekniker, angavs att det nu nästan inte finns några medlemmar som inte kan äta sin egen majs fram tills nästa skörd. Tidigare år har majsen tagit slut långt innan skörden. Ett fantastisk resultat!

Flera kvinnor lyfte om att genom studiecirklar om jämställdhet ser arbets- och ansvarsfördelningen i hemmen helt annorlunda ut – männen gör sysslor som var helt otänkbart tidigare, bland annat laga mat, hämta vatten och sopa gården och kvinnorna gör det som tidigare endast en man kunde göra.

Under mötet som ägde rum i organisationens hus, som de lyckats förhandla sig till från regeringen, visade vi exempel på hur informationen från samarbetsorganisationerna används, bland annat Utsikten och den nya broschyren om Kooperation Utan Gränser i Södra Afrika. Det blev jubel i salen när de fick se att de själva fanns med på bild i broschyren.

Efter besöket hos bondeorganisationen gick vi hem till Lipuzias drottning som berättade om sin roll i byn. Bland annat berättade hon att hon bett till högre makter om mer regn men endast fått två dagar av regn. Nu skulle hon istället gå till distriktsregeringen och be om hjälp. När det skulle fotograferas tyckte hennes familjemedlemmar att hennes kläder inte passade sig så hon smet in i huset och kom ut i uniform. Nedan ett antal bilder från fotograferingssessionen.

Bondeorganisationen i Lipuzia använder teater som ett komplement till studiecirklar och vi fick se ett smakprov på detta. Just denna teater handlade om hur en studiecirkel går till och filosofin bakom. Mycket uppskattat!

Nedan några foton från dagen i Lipuzia.

Finbesök

Vi har finbesök på Kooperation Utan Gränser i Mocambique: Cecilia Abrahamsson som är vår informatör i Afrika, baserad i Nairobi, är här tillsammans med nya kollegan Hanna Wolf från regionkontoret i Lusaka. Läs Cecilias inlägg om dagarna i Maputo här

Ett av Cecilias bagage kom bort på vägen från Lusaka. I går kväll var vi på flygplatsen och hämtade det; en kartong fylld av broschyrer om Kooperation Utan Gränser. Flygplatsen var öde och vi glömde att köra paketet genom säkerhetskontrollen. En polis visade oss tillrätta. Han blev väldigt nyfiken på innehållet så vi fick riva upp paketet och visa honom broschyrerna. De föll honom i smaken och han begärde fem stycken för läsning i fikarummet tillsammans med poliskollegorna.

Cecilia, Hanna och fotografen Sérgio Santimano ska under de kommande dagarna besöka ett antal samarbetsorganisationer i Niassa. Just nu befinner de sig hos Kamulane – en förening för hivpositiva kvinnor. Imorgon reser vi söderut mot Mandimba, Cuamba och Mecanhelas.

Det var roligt att komma till kontoret idag efter ett par veckors frånvaro då allt är helt annorlunda (det brukar vara roligt annars också). På grund av förändrad personalstyrka har vi slagit ut ett antal väggar och bland annat gjort ett ordentligt informationscenter för studiecirkelmaterial och annan information, se några foton nedan.

Hissologik och annorlunda skyltdocka

Har skrivit ett par gånger tidigare om fenomenet hissar i Maputo (läs här och här). En kollega har just flyttat in i en ny lägenhet i Maputo och fann dessa två meddelanden upptejpade utanför och i hissen.

Det ena säger kort och gott: ”Åk inte hiss ner” det andra säger säger ”Åk inte hiss ner barn under 10 år måste ha sällskap”. Huset har tolv våningar – inte så roligt att vara barn och bo på tolfte våningen. Och vad är det för poäng med att inte få åka ner? (Kollegan fick även tillsägelse när han flyttade in att väskor inte får åka hiss – varken med eller utan sällskap. Någonting är uppenbart inte helt i sin ordning i hissansvarigs huvud… Ett sundhetstecken är emellertid att någon givit svar på tal och skrivit sin åsikt om hissreglerna…

Efter hissarna: en bild på en av alla fantastiska skyltdockor som finns i Maputo. Anorektiska dockor med jättebröst och minimal midja är uppenbart inte helt inne här… 🙂

Ilska som drivkraft

För mig är ilska på många sätt en bra drivkraft att få saker gjorda – att jag blir så arg på något att jag får kraft och motivation att göra något för att förändra situationen. Detta fungerar alldeles utmärkt i vissa sammanhang och alldeles uruselt i andra.

Den senaste veckan har jag varit så arg att jag inte ens kunnat skriva på bloggen, alltså inte arg på ett positivt och konstruktivt sätt utan mera uppgiven – en känsla som jag starkt ogillar. Detta har gjort det svårt att skriva då det ilskan just nu är riktad mot, inte lämpar sig för bloggen (eller snarare är det den form det skulle komma ut i som inte lämpar sig) då det handlar om våra förhandlingar om framtida finansiering av verksamheten i Moçambique.

Men men nya tag, kanske kommer ljusare tider (den uppgivna sidan av mig börjar emellertid bli tveksam…).

Husritning i Word…

En av våra samarbetsorganisationer, Niassas bondeorganisation, ska bygga ett kontor. Detta är bra på många sätt, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv eftersom de då slipper betala hyra varje månad (vilket är hutlöst dyrt i Lichinga).

Eftersom jag är utbildad inom bygg och även arbetat några år inom byggbranschen  (visserligen inte i Lichinga) erbjöd jag mig att kolla på dokumenten, inklusive ritningen, innan de begär in offerter från byggföretag.

Trodde först att de glömt att skicka med ritningen i mailet då jag inte hittade något filformat som kan sammankopplas med ritning. Men icke. Den var med, gjord i Word med hjälp av tabellfunktionen (tredubbla svarta ramar på ytterväggarna och dubbla blåa ramar på innerväggarna). Överhuvudtaget inga proportioner.

Får nog öppna AutoCad – första gången på mycket länge…

Liveuppdatering från årsmöte med UNAC

I skrivandets stund pågår årsmöte mellan Kooperation Utan Gränser och UNAC i Maputo. Under förmiddagen har vi diskuterat små och stora ting, så som hur man organiserar ett medlemsregister och hur detta ska hanteras med alla logistiska utmaningar som finns för bondeorganisationerna ute på Moçambiques landsbygd och hur det ligger till med den strategiska planeringsprocessen för de kommande fem åren.

Första passet avslutades med ett intensivt samtal om landlagstiftning, landrättigheter och huruvida dessa ska vara kollektiva eller individuella eller kanske båda. Nedan ett par foton från mötet där Diamantino, koordinatör för UNAC, förklarar hur landlagen fungerar i förhållande till byarna och deras rättigheter.

Sydafrika-Sverige 1-1

I dag har jag kollat på fotboll i Sydafrika där detta lands ungdomslag spelade lika (1-1) med Sveriges landslag. Jag är inte rätt person att kommentera fotboll men nedan finns ett antal foton från stadion (väldigt fint bygge), matchen, de svenska tränarna och fansen. Och ett på mig med Tommy Söderberg – ibland får man göra bort sig litegrann…