Författararkiv: Kajsa Johansson

Kostsam kunglig otrohet

Publicerad den av
Svara

I lördagens tidningen stod det att läsa att kungen av Swaziland, Mswati III, har ertappat sin tolfte fru med en annan man. Mannen är dessutom inte vem som helst utan Swazilands inrikesminister. Frun och ministern fängslades omgående (på olika platser) och väntar på sina domar. Enligt Notícias riskerar ministern dödsstraff medan frun troligtvis blir landsförvisad.

Förutom att händelsen och framför allt dess påföljder är minst sagt underliga, är det också lite märkligt att detta är en nyhet som mocambikiska dagstidningen Notícias relaterar från brasilianska dagstidningen Globo som relaterar från brittiska Daily Mail. Stort globalt nyhetsvärde? Inget annat att prata om den veckan?

Stadsvandring Maputo (2)

Publicerad den av
Svara

På väg till kontoret på morgonen passerar jag General Pereira d’Eca. Pereira föddes 1852 i Portugal och hade under sitt liv ett antal betydelsefulla poster såsom krigsminister (under första världskriget) och guvernör i Portugals provinser. Han stred i såväl Angola, Mocambique och Cap Verde. Förstår inte riktigt hur han knep ett gatnamn i Maputo (och även en stad i Angola).

Jag går en bit längs med Maputos sjukhus, på Salvador Allende. Salvador föddes 1908 i Chile och var med och grundade Chiles socialistiak parti och var även dess ordförande. Salvador var Chiles president mellan 1970 och 1973 då en statskupp ägde rum och Allende mördades. Han efterföljdes av diktatorn Pinochet. 

Jag rundar hörnet Allende och Paulo Samuel Kankhomba – gatan där Kooperation Utan Gränsers kontoret ligger. Paulo föddes i norra Niassa och var en kämpe i den mocambikiska armén som stred mot den portugisiska kolonialmakten. Han ansågs vara mycket politiskt begåvad och hade ett antal förtroendeuppdrag inom rörelsen.

På dessa gator ser man något som är mycket vanligt förekommande i hela Maputo: gigantiska hål i trottoaren som dessutom kan vara ganska djupa (och ofta fyllda med skräp). Det gäller att se upp. I trottaren finns även många brunslock kvar från kolonialtiden då Maputo hette Lourenco Marques vilket finns inskrivet i locken.

Under dagen har jag varit på möte på Mao Tse Tung, som jag skrev om i del (1), nummer 1031. Systemet med gatnummer är annorlunda här än i Sverige: numret anger  antalet meter från gatans början. Väldigt praktiskt måste jag säga. Mao Tse Tung är, som många andra gator, prydda med diverse plakat från regeringspartiet Frelimo med president Guebuuza mycket närvarande. 

På Mao Tse Tung passerar jag João Belo. João föddes 1878 i Portugal och var kolonial politiker och politiker i den portugisiska nationalistiska diktaturen. Han tillbringade större delen av sitt liv i Mocambique. Innan Mocambiques självständighet hette nuvarande Xai-Xai Vila João Belo.

Passerar ett tapetserat elskåp på Mao och svänger in på Tchamba som enligt uppgifter är en plats i Togo. I korsningen Mao Tchamba finns ett postkontor med postboxar som finns på utsidan. Praktiskt om man alltid vill komma åt sin box…

Stadsvandring Maputo (1)

Publicerad den av
4

Detta är första inlägget av förhoppningsvis många med berättelser om vardagliga stadsvandringar i Mocambiques huvudstad Maputo. Jag kommer att berätta genom foton och kortare texter.

En sak som var ny besökare lägger märke till i Maputo är namnet på gatorna som samtliga är uppkallade efter revolutionshjältar och andra socialistiska förebilder. De flesta av dem är från Södra Afrika men även några asiater, européer och latinamerikaner har smygit sig in. Några av gatorna är uppkallade efter viktiga händelser i Mocambiques historia.

Jag bor på Amilcar Cabral. Amilcar föddes 1924 i Guinea-Bissau och ledde landets självsändighetsrörelse PAIGC i kampen mot kolonialmakten Portugal. Han mördades 1973. Hans bror Luís Almeida Cabralblev Guinea-Bissaus förste president efter självständigheten.

Den första gatan jag korsar på min väg till mataffären är 24 de Julho – ”Nationaliseringsdagen” då företag nationaliserades i det nyligen befriade Mocambique i mitten av 70-talet. Jag korsar därefter Ahmed Sékou Touré. Ahmed föddes i Franska Guinea två år innan Amilcar, 1922, och var Guineas president mellan 1958 och 1984. Han var en mycket framstående figur inom den afrikanska befrielserörelsen. Ahmed dog 1984. I korsningen Ahmed Amilcar spelar några barn fotboll och en kvinna säljer frukt och grönsaker. Jag köper morötter.


Efter Ahmed kommer Eduardo Mondlane men han får ett eget inlägg här på bloggen med tanke på hans stora betydelse i Mocambiques historia. Eduardo, född 1920, var en av Frelimos grundare och dess ledare under befrielsekriget mot Portugal men mördades innan självständigheten. Efter Eduardo går jag förbi vattenbolaget som har gjort en fantastisk mosaik på väggen och på vattentornet som hänger på fasaden på ett högt hus.

Sedan passerar jag en av de få gatorna som är uppkallade efter kvinnor, Emíla Dausse. Emília var en framstående kämpe i Mocambiques befrielsekamp och dog i strid i Teteprovinsen. Som på många andra gator dominerar rött och gult på Emília – rött som i CocaCola och gult som i mcel.

Passerar Maguiguana som det inte är så lätt att hitta någon information om och Agostinho Neto. Agostinho var Angolas förste president efter självständigheten 1975 fram till 1979. Efter det är jag strax framme vid Mao Tse Tung. Mao kanske inte behöver så mycket beskrivning.

Kort därefter är jag framme vid matbutiken som var målet för promenaden. I butiken finns det, som vanligt, nästan inga mocambikiska produkter – inte ens de saker som Mocambique faktiskt producerar så som ris, salt och te.

Förutom ett stort antal revolutionära hjältar passerar jag även ett antal hus och byggnader som vittnar om processer långt från revolution: Privata skolor, dagis och universitet och många konkreta exempel på växande ekonomiska klyftor. Varje promenad i Maputo manar till eftertanke om det som har varit, det som är och det som kommer i framtiden. Inte minst brukar jag fundera över hur mycket det finns att lära av historien som skulle kunna göra stor skillnad i dagens Mocambique.

Omelett i mackgrill

Publicerad den av
Svara

Som berättat tidigare här på bloggen är jag stor i flyttar även om det är bland det värsta jag vet. I Lichinga har jag nu bosatt mig i ett rum i ett litet uthus som ligger i trädgården tillhörande ett större hus där det bor en zimbabwisk skogsdirektör. Rummet lämnar lite att önska vad gäller standard men det funkar.

Här i Maputo skulle jag inviga min spis idag. Köpte massor med mat och släpade hem men så när matlagningen skulle ske visade det sig att de ställt den nya spisen snyggt och prydligt på sin plats. Men någon sladd finns inte. Det fick bli omelett i mackgrillen – funkar bättre än vad man kan tro! Biståndsglamour!

Nedan ett foto från Lichinga. Man blir som man umgås eller så är det så att lika barn leka bäst…

Kablar

Publicerad den av
Svara

Den 16 juli försvann internet och diverse andra kommunikationsmöjligheter från Lichinga och förblev sedan försvunna till den 29 juli. Som vanligt (kan man nästan säga nu) var det den fiberoptiska kabeln som fått problem på djupa vatten utanför Xai-Xai i södra Mocambique vilket innebar att hela norra delen av landet blev kommunikationslöst.

Hur som helst, nu är det löst och det är ju toppen! Det innebär också att det kan bli ordning på bloggandet (nu är jag i och för sig kommen till Maputo så här finns inga ursäkter med dåliga kommunikationer! Ny månad och nya tag med bloggen!

Ett nytt inslag här på bloggen kommer att bli en slags stadsvandring i Maputo. Första inlägget kommer senare idag!

Om resande fötter och självständighet – i datorn

Publicerad den av
Svara

Fri programvara som ett sätt för utvecklingsländer att stärka sin självständighet? BBC skriver i en artikel om den afrikanska rörelsen för att utveckla inte bara fri mjukvara utan även en mjukvara som är anpassad efter bland annat utbildningsnivå och språk.

Föreningen Free Software and Open Source Foundation for Africa (FOSSFA), samlades nyligen i Accra i Ghana för att diskutera mjukvara för Afrika. Olikt stora, utländska mjukvaruutvecklare som mest riktar sig mot en urban marknad, riktar de även in sig mot den fattiga landsbygden.

Enligt organisationen är detta ett av många steg för ökad självständighet för Afrika – istället för att vara beroende av utländska företag kan egna, anpassade system utvecklas.

Läs mer på BBC, klicka här!

Kollegorna har tillbringat stor del av tiden de senaste två veckorna på vägarna – det är dags för samarbetsorganisationernas halvårsrapporter. Första rundan till alla samarbetsorganisationerna gjorde handläggarna – för att gå igenom rapportformatet och prata om resultat. Andra vändan gjorde chaufförerna för att hämta rapporterna.

Sammanlagt har sex personer befunnit sig mer eller mindre konstant resande sedan 23 juni. Man får ha en annorlunda definition av effektivitet när man jobbar här; utan post, telefon, mobil, kollektivtrafik och med organisationer som i tanken befinner sig långtborta från begrepp som resultatbaserad rapportering… Nedan en bild som Aida tog under veckans resa till Nairubi i Majunedistriktet. Under regnperioden är vägen över huvud taget inte farbar…

Formgivarvänner: Tina Backman och Sara Johansson

Publicerad den av
1

De svenska formgivarna Tina Backman och Sara Johansson har tagit fram förslag på produkter som ska sys upp av Kamulane – en organisation med hivpositiva kvinnor i Lichinga. Kamulane är en av Kooperation Utan Gränsers samarbetsorganisationer i Niassa. Produkterna, bland annat små ”fickor” för kondomer och kassar för vinflaskor, kommer att säljas i Sverige men även användas i Mocambique. Besök Tinas hemsida här och Saras hemsida här!

Tina och Sara är två av flera formgivare som just nu på olika satt samarbetar med Kooperation Utan Gränser i Mocambique.

Formgivarvänner: Jessica Bentall

Publicerad den av
Svara

Jessica är formgivare och bosatt i London. Hon har spenderat några veckor i Lichinga och bland annat ägnat sig åt att hjälpa Kooperation Utan Gränser med att formge material. Ett exempel är affischen nedan som ska varna folk för att befinna sig nära floder utan uppsikt – på grund av risken för krokodilattack som har tagits fram på förfrågan av myndigheten för land och skog. Tanken är att etiketter med information på olika lokalspråk kan klistras in vid varje ruta med förklaringar. Jess har även hjälpt till med att ta fram informationsfolder för partnerorganisationer. Mycket uppskattat av alla!

Jessica är en av flera formgivare som just nu på olika satt samarbetar med Kooperation Utan Gränser i Mocambique.

Formgivarvänner: Jacob Stålhammar

Publicerad den av
Svara

Jacob Stålhammar (serietecknare, stå-upp-komiker, illustratör med mera) har tagit fram en logga till Agroforestrycentret i Cuamba. Alla vi som jobbar med centret (Kooperation Utan Gränser, Vi-skogen, UNAC, Afrikagrupperna och Jordbruksfakulteten i Cuamba) tackar så väldigt mycket för hjälpen! Kolla in illustrationer och andra grejer av Jacob på hans blogg, klicka här!
Jacob är en av flera formgivare som just nu på olika satt samarbetar med Kooperation Utan Gränser i Mocambique. De kommer alla att presenteras här på bloggen.

Bönder och myndigheter samarbetar kring rådgivning

Publicerad den av
Svara

Idag har vi haft möte med bondeunionen i Niassa, agroforestrycentret i Cuamba och den lokala jordbruksmyndigheten. Syftet med mötet var att diskutera hur samarbetet mellan bondeorganisationerna och myndigheterna, i distrikt och provins, kan förbättras och hur detta kan gynna båda sidor.

Det blir lätt lite pajkastning på sådana möten; myndigheten anklagar bondeorganisationerna för att de är oorganiserade och bondeorganisationerna anklagar myndigheten för att de inte är öppna för samarbete med bönderna. Idag lyckades vi emellertid komma över det momentet relativt snabbt och det blev en riktigt bra diskussion och även en gemensam handlingsplan.

Bland annat ska bondeorganisationerna ta fram cirka tio ”kontaktbönder” per distrikt som ska få utbildning av jordbruksrådgivarna för att sedan fungera som ”byrådgivare” och vara de som sköter kontakten med jordbruksrådgivarna. Rådgivarna är väldigt få i förhållande till antalet bönder med behov och detta är ett sätt att få kunskap och rådgivning att nå längre ut.

För att ytterligare förstärka arbetet kommer såväl de statliga rådgivarna som de från bondeorganisationerna få utbildning i studiecirkelmetoden så att den kan bli en del av rådgivningsverksamheten.

Samtliga kommer även få tillfälle att delta på fältdagar och besök på agroforestrycentret i Cuamba för att förbättra sina kunskaper om hållbart jordbruk.

Ska bli spännande att se hur det kommer att gå!