Foton från en finfin och väldigt idyllisk midsommarafton i Djura, Dalarna.

Kära bloggläsare. Jag har just anlänt i Sverige där jag ska träffa familj och vänner (och jobba litegrann) fram till mitten av juli. Det innebär låg (men inte ingen) bloggaktivitet de kommande veckorna men jag hoppas att vi ses igen i slutet av juli. Efter några dagar i Stockholm blir det Dalarna, Hjo, Bohuslän, Värmland, Växjö och eventuellt Skåne.

Fint att komma till Sverige (även om en av de första nyheterna som mötte mig i radion var att Gunilla Carlsson vill stoppa biståndet till Palestina, vilket lyckligtvis direkt bemöttes av S och V). Känner mig lite halvt avklädd (trots att jag är i allra hög grad påklädd men det är skillnad på min vanliga Sverigesommaroutfit och sjal, stor långärmad skjorta och fladdriga brallor), funderar på att modet verkar vara väldigt grått (ser nästan inga färger på människor) och stockholmarna kollar som vanligt ned i backen när de möter någon på gatan (vilket jag ju har lärt mig att också göra under månaderna i Kabul).

Var på Konsum igår och köpte fil, ostar, mjölk, risgrynsgröt och Frödinge ostkaka. Mejeriproduktsfrossa.

I Mazaar-e Sharif i norra Afghanistan. Annorlunda än Kabul på så många sätt, småstadskänsla fast det är ganska stort. Vi har burit ut madrasserna på taket och sover under bar himmel. Jag vaknade första gången i morse av morgonbönen och andra gången av morgonsolen.

Nöjd över att vi hann med ett besök i den blå moskén i eftermiddags där vi träffade ”moskékaptenen” (som något överraskande pratade svenska med Stockholmsdialekt). Han lovade att ta med oss till kakelfabriken, där de nytillverkar alla plattor till renoveringen av moskén, imorgon. Om de har kakel till salu finns det risk (möjlighet?) att mitt kök hemma i Hjo kommer att likna den blå moskén i framtiden.

Igår gjorde vi en dagsutflykt till den vackra Panjsherdalen 15 mil norr om Kabul. Panjsher betyder fem lejon och ett av Panjshers lejon var Ahmad Shah Massoud.

Massoud var ledande i motståndet mot den sovjetiska ockupationen och kom sedan även att bli en av de främsta i motståndet mot talibanernas styre och deras tolkning av Islam. Massoud mördades 9 september 2001. Bilder på Massoud finns överallt även i Kabul men ännu lite fler i Panjsher; längs med vägen, på bergen, upptejpade på bilrutor och motorcyklar, i små marknadsstånd, på gränsposteringen och över en bro. Några exempel finns på bilderna nedan varav ett par är från Massouds grav.

Efter besöket vid Massouds grav åkte vi vidare genom dalen. Rätt som det var gjorde kollegan som körde en tvär sväng rätt ner i floden. Något överraskande men det visade sig att detta var ”vägen” till picnicstället. (Man skulle kunna tro att kollegan var ett sjätte lejon men han är från en annan provins…) På vägen hem lyssnade vi på iransk discomusik.

Fin picnic på fint ställe med fina kollegor. En bra dag, vilket var skönt efter gårdagens våldsamheter.

Är på semester på Sri Lanka. Varmt (nästan lite väl) och gott och väldigt fuktigt – men skönt! Har tillbringat dagarna i/läsandes vid poolen och promenerandes i Colombo. Fascineras av byggnader i olika stilar, känner igen vissa från Moçambique (portugiserna var även här). Väldit fint att kunna strosa i lugn och ro (om än med kaos runt omkring). Hundratals tuktuk-förare tutar, stannar och försöker övertala mig att åka istället för att gå. Häromdagen bestämde en att jag skulle åka med utan att betala och idag gav en person på gatan mig lift när han skulle åka. (Det säger något om hur varm/envist utmattad jag antagligen såg ut.)

Konstaterar att det är bra att åka med personer med olika religioner, katolska chaufförer visar kyrkor och buddhistiska visar tempel. Vid ett besök i ett tempel i Negombo gick strömmen och det blev minst sagt mörkt i templet. Det hindrade emellertid inte visning. En person ledde runt mig i kolmörkret och sa åt mig åt vilka håll jag skulle fota med blixt för att se vad som fanns…

Imorgon blir det tågresa!

När jag var i Moçambique första gången, för drygt tolv år sedan, fick jag efter ett två veckor långt besök ett kärleksbrev med en dikt från en hemlig beundrare. Brevet hade bland annat några rader som såg ut ungefär så här:

You are beautiful like a star
You are intelligent like a scientist
You are smart like Margret Thatcher

Man kan ju emellertid fråga sig om det verkligen var en beundrare med tanke på hur grymt förolämpad jag var över att ha blivit jämförd med Thatcher, särskilt i ett land som Moçambique och en region som Södra Afrika (Thathcer terroriststämplade exempelvis Mandela och ANC)…  Så, nu har även denna blogg (som egentligen inte syftar till att kommentera det stora utan det lilla) skrivit något om Thatcher  denna dag.

Denna dag som är min födelsedag, som började med ett sms 5.30 om en explosion i stadsdelen där vi bor och som avslutades med en magdanslektion i ett skyddsrum med endast kvinnor som uppmanades att förföra varandra. Så kan det också vara. Kabulkontrast.